Forskning om hur brottscykler kan brytas får prestigefyllt anslag

Bild

Ekonomisk ojämlikhet innebär ojämlika möjligheter, vilket kan spela in när en person kommer i kontakt med straffrättssystem. En kanal genom vilken detta kan ske är ojämlik behandling av polis, åklagare, juryer och domare. Och effekterna kan bli stora; väl inne i systemet är det svårt att ta sig ut. Om fällande domar och påföljder dessutom har fortsatt negativ påverkan, som att hamna utanför arbetsmarknaden, kan brottscykeln fortsätta flera generationer framåt.

– Det här forskningsprojektet syftar till att stärka evidensen för tre kanaler – polis, fängelser och företag – där denna cykel kan brytas, säger Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, som har gjort omfattande forskning om brottsekonomi och det straffrättsliga systemet.

Nästan 25 miljoner kronor under fem år

Med Advanced Grant från Europeiska forskningsrådet, ett av EU:s mest prestigefyllda och konkurrenskraftiga finansieringsprogram, har Randi Hjalmarsson fått finansiering på nästan 2,3 miljoner euro under fem år för projektet "Breaking the Inequality-Crime Cycle". Matthew Lindquist, professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, är partner i projektet.

Jag är superglad över att ha tilldelats ERC-stipendiet, det är något jag har arbetat för i många år

– Jag är superglad över att ha tilldelats ERC-stipendiet, det är något jag har arbetat för i många år. Mitt forskningsprojekt är ambitiöst och undersöker flera områden och institutioner där beslutsfattare kan bryta den här cykeln av ojämlikhet och brottslighet, säger Randi Hjalmarsson.

Kunskapsluckor om vad som händer i fängelserna

Den första delen av projektet ska studera polisens och andra myndigheters genomförande av utbildningsprogram mot implicita, alltså, undermedvetna, fördomar. Hur det påverkar polisens beteende finns det ytterst lite kunskap om.

Den andra delen tar upp kunskapsluckan om vad som fungerar i fängelset. Fängelset är som en svart låda med många faktorer som påverkar de intagna, såsom strafflängd, sjukvård, behandling och utbildning. Randi Hjalmarsson vill öppna upp den här lådan. Projektets fokus kommer att ligga på effekterna av hälsovård i fängelset.  

Den sista delen av projektet ska främja förståelsen av hur personer med kriminell bakgrund i Sverige klarar sig på arbetsmarknaden. Tonvikten kommer att läggas på vad som avgör när ett företag ska ta beslut kring en anställning samt vilken roll de informella nätverken spelar.

Text: Jessica Oscarsson
 

Kontakt: 

Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi.
Telefon: 031-786 12 48
E-post: randi.hjalmarsson@economics.gu.se