Forskning om klimat och framtidens mat får Formasbidrag

Bastien Queste, Sophie Steinhagen och Stefano Bonaglia får projekt för forskare i början av karriären, Henrik Pavia får ett projekt i den öppna ansökningsomgången för forskare. I båda utlysningarna var det mindre än 15 procent av ansökningarna som beviljades. 

Bättre prognoser för skadliga algblomningar i Mellanöstern

Bild

Bastien Questes projekt har två sidor. Den första är grundforskning: Att försöka förstå de biogeokemiska processerna i det mycket speciella 800 meter djupa, nästan syrefria vattenskiktet i Arabiska sjön, och hur det påverkas av klimatförändringarna. I framtiden kan det innebära mer skadliga algblomningar, med negativa effekter för det lokala fisket och de avsaltningsanläggningar som finns i området. Projektets samhällsnyttiga sida är att hjälpa regionen med ett övervakningssystem för att bättre kunna förutsäga skadliga algblomningar genom att koppla samman fjärrstyrda undervattensfarkoster med teoretiska modeller. 

– Det känns fantastiskt att få projektet finansierat. I flera år har jag tillsammans med omanska kollegor försökt skapa en ordentlig infrastruktur för övervakning. Nu kan vi äntligen göra det; fånga fysiken och biogeokemin och verkligen förbättra övervakningsmöjligheterna, samtidigt som vi gör riktigt spännande grundforskning, säger Bastien Queste.

Odlingspotential hos havssallat längs Sveriges kust

Bild

Havssallat tillhör en grupp grönalger med stor potential inom vattenbruket på grund av sin snabba tillväxt, breda miljötolerans och goda näringsmässiga egenskaper. I Skandinavien finns flera arter inom gruppen, men avgränsningar mellan olika arter har hittills varit okänd. Likaså har tidigare inte undersökts i detalj hur innehållet av värdefulla proteiner, fettsyror och kolhydrater varierar mellan olika arter. I sitt projekt kommer Sophie Steinhagen att använda molekylära tekniker för att utforska art- och populationsberoende egenskaper, och bedöma hur algernas innehåll av värdefulla ämnen påverkas av olika odlingsförhållanden. Resultaten kan användas för att utveckla ekonomiskt och ekologiskt viktiga alggrödor.

– Alla resultat kommer att delas med myndigheter, databaser och kommersiella partner för att säkerställa en stark samhällsnytta. Det här är forskning som verkligen kan bidra till en mer hållbar framtida blå ekonomi, säger Sophie Steinhagen.

Hur bidrar musselodlingar till utsläpp av växthusgaser?

Bild

Odling av musslor är en viktig livsmedelsindustri globalt. Odlingarna ses också alltmer som en kostnadseffektiv metod för att minska övergödning i kustområden. Preliminära resultat har dock visat att musslorna och deras avföring kan producera metan. Stefano Bonaglias projekt kommer att bidra med en av de första skattningarna av utsläpp från växthusgaserna metan och lustgas från musselodlingar, och vilket klimatavtryck dessa ekosystem har.

– Jag känner mig hedrad över att under ett och samma år få både VR- och Formasbidrag. Det är två olika projekt, men med samma vision: Att förstå, kvantifiera och försöka mildra människans inverkan på livsviktiga kol- och kvävecykler. Nu ser jag fram emot att göra forskningen, säger Stefano Bonaglia.​