Forskning stärker band mellan skola och akademi

Bild

– Att både mötas för lärande och skapa möjligheter för tvärgående dialoger ger ett mervärde och förhoppningsvis bättre möjligheter att fortsätta samverka om många olika kvalitetsdrivande frågor i akademi och skolverksamheter, säger Anna Brodin, föreståndare och samordnare för konferensen.

På konferensen som ägde rum den 30 oktober möttes forskare och ett stort antal skolhuvudmän och skolor, främst från Göteborgsregionen, för dialoger om både konkreta forskningsresultat och framgångsfaktorer för praktiknära forskning i samverkan. Ett centralt tema var ULF-verksamheten (Utbildning, Lärande, Forskning) som permanentas från 2025. Under dagen presenterade forskare och lärare från flera olika institutioner och fakulteter sina pågående forskningsprojekt tillsammans med medforskande lärare från olika skolverksamheter.

Avsätta tid för reflektion

Eva Andersson Berglund, rektor på Bergsjöskolan i Göteborg, betonar vikten av att skolledningen är delaktig i forskningsprojekten från start.
– Det måste haka i den utveckling man redan håller på med på skolan. Det får inte bli något som kommer utifrån. Våra projekt har tillexempel fokuserat på att se elevernas hela liv som resurser i lärandet, snarare än att utgå från ett bristperspektiv.

En av utmaningarna som flera deltagare återkom till var att skapa tid för reflektion och fördjupning i en ofta stressig skolvardag.
– Man behöver avsätta tid för läraren att reflektera, tänka och samtala. För att nå det akademiska behöver man också läsa vad forskare har skrivit, säger Eva Andersson Berglund.

Vågar prova nytt
För Bergsjöskolan har forskningssamarbetet lett till positiva effekter i lärarkollegiet.
– Den stora vinsten är att relativt många i lärarkåren har fått en vana att reflektera över sin egen verksamhet och vågar prova något nytt, säger Eva Andersson Berglund. Hon tillägger att detta blivit särskilt värdefullt under perioder av omorganisation, då fokus på forskningsprojektet hjälpt till att hålla uppmärksamheten på undervisningens utveckling snarare än på organisatorisk oro.

Bättre förståelse utvecklar lärarutbildningen

Bild

Jonas Enger, forskare på institutionen för fysik vid Göteborgs universitet ser flera fördelar med den praktiknära forskningen.
– När forskare arbetar tillsammans med lärare och skolledare får universitetet en bättre förståelse för skolans varierande vardag. Den kunskapen kan direkt användas vid utveckling av lärarutbildningen.

Jonas Enger betonar värdet för övningsskolorna, där lärarstudenter gör sin verksamhetsförlagda utbildning.
– Om praktiknära forskning kan finnas på många övningsskolor blir det möjligt att diskutera med studenterna och visa på goda exempel i samband med VFUn och vid andra tillfällen som exempelvis ämnesdidaktiken, oavsett ämne.

Jonas Enger ser också hur forskningen kan stärka skolans vetenskapliga grund genom att lärarna får möjlighet att diskutera forskningslitteratur och lära sig forskningsmetoder under handledning.

Välj rätt frågeställning
Baserat på sina erfarenheter av att söka forskningsmedel delar Jonas Enger med sig av viktiga lärdomar:
– Se till att frågeställningen är förankrad i tidigare forskning och att den är av stort intresse för medverkande lärare. Det är också viktigt att inte involvera för många personer, utan låta behovet av expertis styra vilka som bör ingå.

Stärka den vetenskapliga grunden i skolan

Cecilia Ferm Almqvist, vetenskaplig ledare för CULF (Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning) hoppas att lärare som är involverade i praktiknära forskning kan inspireras att fördjupa sig vetenskapligt på master- och forskarutbildningsnivå. Hon tror att konferensen bidrar till att stärka CUL och ULF och hoppas att den är en naturlig plats för CUL-doktorander och CUL-alumner, som får möjlighet att sprida och få respons på sin forskning och sina roller.
– Det ska förhoppningsvis bli tydligt att CULFs gemensamma ambition är att stärka den vetenskapliga grunden i skolan, och göra skillnad för elever i skolan, att stärka bryggor mellan akademi och praktik, och att CUL-doktorander inser att en av deras framtida uppgifter är att fortsätta gå på och förstärka dessa bryggor.

Tvärande dialoger ger mervärde
Anna Brodin tycker att det är givande att planera och genomföra en konferens tillsammans med samverkansparter i skolverksamheterna, inte minst när det blir så god uppslutning.
– Praktiknära forskning är ingen nyhet - men att göra det i samverkan - både själva arrangemanget och förstås forskningsprojekten i sig är något som verkligen skapar förutsättningar för att få ett hållbart genomslag.

Text: Ragnhild Larsson