Bild
Laura Bristow står på däck och tittar på instrument
Laura Bristow är just nu ombord forskningsfartyget Falkor utanför Chiles kust i en så kallad Oxygen Minimum Zone, där syrehalten i vattnet är mycket låg eller obefintlig.
Foto: Alex Ingle, Schmidt Ocean Institute
Länkstig

Forskningsexpedition undersöker syrefattiga miljöer utanför Chiles kust

Publicerad

Laura Bristow, forskare i marin kemi, är just nu utanför Chiles kust med sin forskargrupp på en internationell forskningsexpedition. De undersöker mikrober i syrefattiga områden i havet, så kallade Oxygen Minimum Zones, för att ta reda på hur de påverkar klimatet. Med sig ombord har de ett helt nytt undervattenslaboratorium för att kunna göra undersökningar på plats.

Hej Laura! Vad gör ni just nu?

– Vi är ombord forskningsfartyget RV Falkor utanför Chiles norra kust. Det är ett havsområde i Stilla havet som har extremt låga syrehalter. Vi vill förstå nyckelprocesserna i dessa områden och hur de bidrar till produktionen av växthusgasen dikväveoxid – också kallad lustgas – som har stor betydelse för klimatet. I dessa så kallade Oxygen Minimum Zones finns dessutom en kärna som är helt syrefri och därmed en ogästvänlig miljö för de flesta djur. Här lever istället mikrober och de spelar en mycket viktig roll i jordens biogeokemiska processer, i synnerhet när det gäller kväve.

Varför är det viktigt?

– Syrefattiga havsområden spelar en avgörande roll i jordens kvävecykel. Halten av syre i vattnet avgör nämligen om kvävet tas upp, eller om det återgår till atmosfären. På grund av klimatförändringar förväntas syrehalten i havet att minska och de syrefattiga områdena därmed bli större. Att förstå de mikrobiella processerna är därför avgörande för att kunna skapa bättre prognoser för framtidens klimat.

Bild
Uopptagning av provtagningsinstrument
Det nya undervattenslaboratoriet CockTail gör det möjligt för forskarna att studera biogeokemiska processer på plats djupt nere i havet.
Foto: Alex Ingle, Schmidt Ocean Institute

Vilka är utmaningarna med den här typen av forskning?

– Det har alltid varit väldigt svårt att studera processer som sker djupt nere i havet. Försöker man återskapa processerna i laboratoriemiljöer kan till exempel förändringar i tryck, temperatur och ljus påverka de mikrobiella aktiviteterna och göra resultaten osäkra. Men vi har nu tillsammans med andra forskare utvecklat en helt ny metod. Med hjälp av ett nytt undervattenslaboratorium samlar vi in och bearbetar havsvattenprover direkt på plats, och det gör det möjligt för oss att studera de mikrobiella processerna i sin naturliga miljö.

Vad hoppas ni på för resultat?

– Vi hoppas att denna nya forskningsmetod kommer att leda till bättre klimatmodeller och förbättrade prognoser vad gäller till exempel utsläpp av lustgas i det här viktiga havsområdet. Förhoppningsvis kommer det göra det möjligt för oss att bättre kunna förutsäga mikrobernas reaktion på den förväntade minskningen av syrehalten i vattnet.

Text: Annika Wall

Bild
två forskare med CTD-provtagningsinstrument
Sina Schorn, post doc, och Alisa Wüst, doktorand, från Institutionen för marina vetenskaper, deltar också på expeditionen i Stilla havet.
Foto: Laura Bristow
FAKTA

Forskningsexpeditionen heter ”Microbes in Oxygen Minimum Zones” och organiseras av Schmidt Ocean Institute. Den pågår 12 april – 15 maj, 2024.

Läs mer om expeditionen här.

Medverkade forskare från Göteborgs universitet, Institutionen för marina vetenskaper är: Laura Bristow, Sina Schorn och Alisa Wüst.

Det nya undervattenslaboratoriet som forskarna använder är utvecklat i samarbete med Woods Hole Oceanographic Institute och University of Southern Denmark och kallas för CockTail – Chamber Oxygen Collector Kit Trace Analyzer Insitu Logger.

CockTail samlar in och bearbetar havsvattenprover på förangivna djup, vilket gör det möjligt för forskarna att studera biogeokemiska processer på plats.