– Självklart betyder det mycket att få detta anslag, det går inte att genomföra så omfattande projekt annars, säger Margaretha Häggström
Projektet som kommer att starta i augusti och löpa under två år, bygger vidare på ett mindre pilotprojekt som finansierades av Anérs stiftelse. Forskningen syftar till att tillsammans med lärare och elever från tre skolor ta fram undervisningsstrategier som utvecklar elevers förmågor att föreställa sig fler tänkbara framtida utvecklingsscenarion och framtidsvärldar.
– Vi vill utforska potentialen i undervisning som kombinerar två berättelsebaserade metoder: utopiskrivande (i form av serieskapande) och storyline. Genom interventionerna kommer eleverna att skapa utopiska världar och potentiella hållbara liv i ett i ett kreativt laboratorium där även hållbar utveckling utgör en del i arbetet, säger Margaretha
Tre klasser i tre olika skolor har skrivit på att de vill delta i projektet, en årskurs 9 i Ale kommun samt en årskurs 5 och en gymnasieklass i Göteborg. Forskarna har själva kontaktat skolorna och för att väcka deras intresse och efter rektorns godkännande får klassens ansvariga lärare en viktig roll.
– Det ingår i projektet att vi utbildar de deltagande lärarna i metodiken. I pilot-projektet genomförde vi undervisningen med eleverna, men nu är tanken att vi främst är med som mentorer och observatörer och att lärarna håller i arbetet. Läraren känner sina elever och vet vad som fungerar och inte fungerar i just deras klass. Därför är ett gott samarbete med läraren avgörande. Vi kommer att behöva anpassa de mallar vi har till varje klass. Både för att det rör sig om helt olika åldrar på eleverna, och för att varje klass är unik, säger Margaretha
Undervisningsmetod är en kombination av utopiskapande och storyline där eleverna kommer att få skapa fiktiva karaktärer och läraren kommer att hjälpa till att driva historien framåt. De estetiska och visuella metoderna står i centrum i berättandet och eleverna kommer att använda sig av skrivande, drama och bildskapande då forskarna kombinerar sina kunskaper och tidigare erfarenheter.
– Idén om utopiska framtidsbilder har varit ett ämne jag har velat jobba med länge. Ungdomar idag behöver få en känsla av medbestämmande och hopp inför klimathot, krig , pandemier och annat som är en del av deras vardag och som många unga idag har ångest över. Att få fundera över hur framtiden kan se ut genom en positiv syn av utopiska berättelser är en välbehövlig kontrast.
ULF-projektet kommer att drivas av Margaretha Häggström tillsammans med Camilla Brudin Borg, lektor vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet. De båda institutionerna äger projektet på 50%. Margaretha som vid årsskiftet avslutade ett annat större treårigt projekt för Erasmus kommer att forska inom ULF-projektet på 20 % och inom annan forskning på 15%. Resterande procent fortsätter hon att undervisa inom bildlärarutbildningen på HDK-Valand.
Läs mer om Margaretha Häggströms Erasmusprojekt
Camilla Brudin Borg har sedan 2020 arbetat med utopiska framtidsbilder i projektet Utopian stories.
Läs mer om Camilla Brudin Borgs projekt Utopian stories
Projektet har även sökt medel från Vetenskapsrådet (VR). Detta besked kommer dock först i november. Ett anslag skulle innebära att projektet skalades upp och kunde innefatta fler elever.
– Om vi även får medel från VR så planerar vi att göra en sammanslagning med lärarutbildningen. Tanken är då att introducera lärarstudenter för forskningens metodik och att de därefter går ut till grundskoleklasser och genomför arbetet. Projektet är på det viset enkelt skalbart.
Förutom ett antal vetenskapliga artiklar så är målet inom forskningsprojektet någon form av läroplattform. Tanken är att denna ska vara helt öppen och kunna plockas in i undervisningen för alla lärare i den svenska grundskolan.
