Projektet “Lokaliseringsutmaningen – jämlik offentlig service och demokratisk styrning i hela Sverige” har beviljats nästan 7 miljoner kronor av Formas. Forskarna Louise Skoog, Jenny de Fine Licht och David Karlsson, samtliga vid Förvaltningshögskolan, ska under fyra års tid studera landsbygdens utmaningar och möjliga lösningar när det gäller lokalisering av offentlig service.
– Det är en idé som varit i bakhuvudet i ganska många år, och så när det kom en specialutlysning nu så såg vi möjligheten att kunna göra det, säger Louise Skoog som leder projektet.
Trots att det finns en politisk vilja att ha en levande landsbygd i Sverige så är exemplen många på hur servicen minskar år efter år. Små kommuner har ofta svårt att få ekonomin att gå runt, vilket leder till att man måste fatta beslut om att till exempel centralisera offentlig service eller till och med avveckla delar av den helt och hållet. Detta samtidigt som till exempel nedläggning av BB, skolor och äldreboenden brukar röra upp väldigt starka känslor hos lokalbefolkningen, som trots sämre service vanligtvis betalar mer i skatt än de som bor i större städer.
– De blir upprörda av helt legitima anledningar, men det finns också legitima anledningar till att göra de här nedskärningarna för att få ekonomin att gå ihop. Så frågan är hur man kan göra det på ett sätt som accepteras, eller åtminstone tolereras av medborgarna?
Genom fallstudier och enkätundersökningar till både kommunpolitiker och medborgare hoppas forskarlaget kunna öka kunskapen om hur sådana politiska prioriteringar kan göras på bästa sätt. Vilka beslut anses vara legitima av lokalbefolkningen, och varför? Hur kan kommunerna lära av varandra? Det är några frågor som man vill få svar på, med förhoppningen att i slutändan kunna bidra till att skapa en hållbar framtid för Sveriges landsbygd.
– Vi tror att många av lösningarna redan finns, för det finns platser där ute där man lyckats ganska väl. Frågan är bara hur de som lyckats har gjort, säger Louise Skoog.
