Forskningsprojekt vill närma sig svaret på musselgåtan
På senare år har det blivit allt svårare att hitta blåmusslor på västkusten. Nu kommer ett nytt projekt att gräva sig djupare i ämnet.
– Vi är intresserade av att se hur musslorna klarar sig i olika miljöer, säger Mats Lindegart, professor vid Institutionen för marina vetenskaper.
Det har blivit svårare för krabbfiskande barn att hitta blåmusslor som bete. Huruvida blåmusslan har minskat generellt är dock ännu oklart, menar Mats Lindegart.
– Egentligen har vi dålig data på hur musslornas utbredning sett ut historiskt.
Tidigare forskning slår dock fast att blåmusslorna har minskat på naturliga miljöer såsom havsbottnar, samtidigt som de trivs bra i odlingar och på artificiella miljöer som bryggor. Om arten har minskat beror på när man jämför med, men i personliga anekdoter framkommer det ofta att det var bättre förr.
– Den allmänna bilden verkar vara att de har minskat och jag tror att det är så också. Sedan vet man inte om folk minns musslorna när de var som flest - var det generellt mer musslor då eller var det bara mycket musslor i vissa områden?
Mätning av blåmusselhabitat
Bristen på data är något Mats Lindegart hoppas att det nya projektet, Blåmusslor – interaktioner mellan bestånd i naturliga och artificiella miljöer, ska råda bot på.
– Vi är intresserade att få se hur musslorna klarar sig i olika miljöer. Rekryteras det lika mycket musslor i de olika miljöerna och skiljer sig överlevnaden?
I och med det kommer man att undersöka områden som naturliga mjukbottnar, hårdbottensmiljöer, artificiella strukturer samt odlingar. Inledningsvis undersöks i vilket av blåmusslans livsstadium som den är mest sårbar.
– Då kan man få bättre koll om det är de unga musslorna som far illa eller om det är de äldre musslorna som har en hög dödlighet.
Själv tror Mats Lindegart att det har att göra med de tidigare stadierna.
– Antingen att det inte kommer larver eller att larverna dör, blir uppätna eller dör av andra anledningar.
Undersökningar och experiment
Inom projektet kommer även populationsstorlekar att uppskattas. För det vill Mats Lindegart ta hjälp av allmänheten, då gemene man ofta refererar till hur mycket musslor man upplevde när man själv var ung.
– Jag skulle vilja samla in information från folk där de lite mer precist kan uttala sig om när de såg blåmusslor och var, för att jag ska kunna bilda mig en bättre uppfattning om musslornas utbredning.
Just nu inleds dock planeringarna för sommarens experiment på mussellarver, däribland planktonprover. Tillsammans med ytterligare undersökningar kommer de att ligga som grund för en framtida helhetsbild över den svenska kustens musselpopulationer.
– Vi har redan varit med och samlat in data gällande förekomsten av larver med hjälp av musselodlare, SMHI:s och Livsmedelsverkets miljöövervakning, säger Mats Lindegart.
Text: Kajsa Centre
Projektet Blåmusslor – interaktioner mellan bestånd i naturliga och artificiella miljöer, har fått en finansiering på tre miljoner kronor från forskningsrådet Formas och kommer att pågå fram till 2025.
