Forskningsprojektet om livmodertransplantationer har pågått vid Göteborgs universitet sedan 1999 och har utvärderats i över 40 vetenskapliga artiklar. Forskningens mål är att kvinnor som saknar en livmoder från födseln eller efter en canceroperation ska få möjlighet att föda egna barn.
Sju kvinnor genomgår graviditetsförsök
Totalt genomgick nio kvinnor livmoderstransplantation med livmoder från levande donator. Donatorn var i de flesta fallen patientens mor men i vissa fall även andra släktingar eller nära familjevänner. I två fall har livmodern fått avlägsnas, i det ena fallet till följd av en svår infektion och i det andra till följd av blodproppar i de transplanterade blodkärlen.
De sju kvarvarande kvinnorna har under 2014 påbörjat graviditetsförsök där kvinnornas egna befruktade ägg, som tillkommit vid IVF/provrörsbefruktning, återförs till den transplanterade livmodern.
Första barnet föds
I våras konstaterades den första tidiga graviditeten då en kvinna i 35-årsåldern blivit gravid vid första återföringsförsöket, drygt ett år efter att hon genomgått transplantationen.
I början av september förlöstes kvinnan med hjälp av kejsarsnitt. Kvinnan blev därmed den första i världen att föda barn från en transplanterad livmoder. Livmodern donerades av en 61-årig kvinna utan släktskap med den transplanterade kvinnan.
Kejsarsnittet fick utföras tidigare än planerat då den blivande moden utvecklade preeklampsi (havandeskapsförgiftning) i graviditetsvecka 32, och fostret uppvisade tecken på påverkan vid övervakning med CTG, varför det utfördes kejsarsnitt i enlighet med normala kliniska rutiner vid preeklampsi med fosterpåverkan.
Frisk och utvecklas normal
Enligt professor Mats Brännström som utförde kejsarsnittet är den nyfödde pojken fullt frisk och utvecklas normalt. Barnet var normalstort för graviditetstiden och vägde vid födseln 1 775 gram.
– Barnet skrek direkt efter födseln och har inte behövt någon annan vård en normal klinisk observation på neonatologi avdelningen. Både barnet och mamman mår bra och de är nu hemma, men vi följer dem genom fortsatta regelbundna kontroller. De nyblivna föräldrarna är naturligtvis väldigt lyckliga och tacksamma, säger professor Mats Brännström som leder forskningsprojektet.
– Orsaken till att kvinnan drabbades av preeklampsin är inte känd, men det kan bero på att kvinnan fått immundämpande behandling i kombination med att hon sedan födelsen saknar en njure. Även åldern på den donerade livmodern kan ha påverkat. Preeklampsi är också generellt vanligare bland kvinnor som blivit gravida genom IVF-behandling.
Normala reaktioner
Kvinnan har sedan transplantationen haft tre milda avstötningsreaktioner, varav en under graviditeten, då kroppen försökt stöta bort livmodern. Reaktionerna, som är normala vid alla former av transplantationer, var förväntade och kunde behandlas effektivt med ökad immundämpande behandling.
Noggrann övervakning
Forskarteamet har följt graviditeten noggrant och övervakat fostrets tillväxt och utveckling, med särskilt fokus på blodtillförseln till livmoder och navelsträng.
– Eftersom vi sytt in livmoderns blodkärl i kroppens egna blodkärl fanns det farhågor om att blodtillförseln till och från livmodern möjligen kunde påverkas under graviditeten. Våra kontroller har inte noterat några avvikelser hos vare sig fostret eller den blivande mamman, och graviditeten har följt alla normala kurvor, säger Mats Brännström.
Vetenskapligt bevis för metoden
Den lyckade förlossningen bedöms som en stor framgång.
– Den är ett vetenskapligt bevis för att livmodertransplantation som kombineras med IVF fungerar som behandling för livmodersinfertilitet. Det visar också att transplantation med levande donator är möjligt, och att det fungerar även om donatorn passerat klimakteriet, säger Mats Brännström.
Ett flertal forskningsgrupper i världen har inväntat resultaten av Göteborgsstudien för att kunna genomföra liknande observationsstudier. Graviditetsförsöken fortsätter nu för de övriga sex kvinnor som medverkar i forskningsprojektet.