Framtidens julbord med smaker från havet
Algbullar, Janssons tångfrestelse eller kanske gratinerade ostron? I framtiden behöver vi äta mer mat från havet och inte bara sill, lax och ansjovis. Så vad står på det svenska julbordet i framtiden? Vi frågade några av havsexperterna på Göteborgs universitet.
"Vi hittar olika sorters gröna och röda algbullar bland de klassiska köttbullarna"
– I framtiden hoppas jag att vi kommer att hitta algbullar på julbordet! Då har vi lärt oss att utvinna proteinerna ur algerna, så vi hittar olika sorters gröna och röda algbullar bland de klassiska köttbullarna. De kommer att ha en fin umami-smak med lite sälta, och smaka lite mer hav än vanliga köttbullar. Alger som vi äter är till exempel havssallat, dulse eller sockertång, säger Kristoffer Stedt, algforskare på Institutionen för marina vetenskaper.
– Vi håller också fast vid de gamla marina smakerna och på julen är det fortfarande tradition att äta sill i olika former. Men vi tar bättre vara på lakar och sidoströmmar från sillen, där vi odlar de olika välsmakande algsorterna. På så sätt skapas också ett cirkulärt system där sill och alger hänger ihop på vårt julbord, säger Kristoffer Stedt, algforskare.
Läs mer om alger som framtidens proteinkälla.
"Vi tar till vara på alla delar av råvarorna från havet och äter till exempel friterade blåstångsknoppar och havets revbensspjäll"
– I framtiden kommer vi odla mer mat i havet på ett småskaligt och hållbart sätt, till exempel i marina kolonilotter. Vi tar också till vara på alla delar av råvarorna från havet. På julbordet finns därför till exempel friterade blåstångsknoppar, havets revbensspjäll gjorda på fiskars ryggben, maskeringskrabbsallad, och chilimarinerade sockertångsfritters, säger Maria Bodin, projektledare för marina kolonilotter på Centrum för hav och samhälle.
– Vi har också blivit mycket bättre på att följa naturens förutsättningar och äter mat efter årstid. Sjömaten smakar som bäst när det är kallt i vattnet, så julen ligger perfekt i tid för att ha mat från havet på julbordet! säger Maria Bodin.
Läs mer om marina kolonilotter.
"Gratinerade stillahavsostron står på bordet, eftersom vi behöver äta mer lokala råvaror i framtiden"
– Stillahavsostron är redan nu den vanligaste musselarten på grunda bottnar i Bohuslän, så jag tror allra mest på ett genombrott för lokala stillahavsostron. Vi behöver äta mer lokala råvaror i framtiden, eftersom det är mer hållbart. Så precis som i Frankrike på julafton står ostron på svenska julbord i framtiden, naturella eller gratinerade i ugnen med julsmaker, säger Susanne Lindegart, projektkoordinator, Institutionen för marina vetenskaper.
– I min framtidsvision har också scary seafood etablerat sig på julbordet. Det är sjömat som vi av olika anledningar inte äter i Sverige idag, exempelvis snäckor, musslor, sjöborrar, sjöpung och alla typer av alger, men som vi i framtiden måste ta vara på för att maten ska räcka till alla. Varför inte varmrökta tångsjöborrar, köttbullar på sjöpungsfärs, eller friterad sockertång? Allt är självklart fiskat eller odlat på ett hållbart sätt, säger Susanne Lindegart.
Läs mer om Scary Seafood.
"Förhoppningsvis har vi ett hållbart småskaligt fiske som gör att vi kan njuta av traditionella delikatesser"
– Jag förväntar mig att vi kommer att tycka det är lika naturligt att äta Janssons frestelse gjord på tång som vi idag tycker det är att äta Janssons frestelse gjord på ansjovis. Som en liten mellanrätt kommer vi njuta av strandsnäckor frästa i vitlökssmör. Det är faktiskt att återuppta en gammal tradition, då det finns skal av strandsnäckor tillsammans med ostron i avfallshögar från stenåldern, säger Kerstin Johannesson, professor i marin evolutionsbiologi, Institutionen för marina vetenskaper.
– Förhoppningsvis har vi också om ett par decennier en förvaltning av våra fiskbestånd och ett hållbart småskaligt fiske som gör att vi kan njuta av traditionella delikatesser som blandas med den nya sjömaten på julbordet. Vad sägs om rökt ål eller varför inte en klassisk fisksufflé gjord på lättsaltad stor torsk fångad i en Bohusländsk fjord, säger Kerstin Johannesson.
Läs mer om strandsnäckor och andra ätbara djur från havet.
Kontakt:
Annika Wall
kommunikatör
Institutionen för marina vetenskaper,
Göteborgs universitet
E-post: annika.wall@gu.se
