Från istider till inflation - Ola Olsson söker sig tillbaka till stenåldern

Ola Olsson, professor i nationalekonomi, har varit med ganska mycket i svenska medier på senare tid. Det har handlat om vad inflation egentligen är för något, om hur kriget i Ukraina satt världsekonomin i gungning, om på vilket sätt den amerikanska ekonomin kan påverka presidentvalet samt om den ryska paramilitära gruppen Wagner och dess hänsynslösa jakt på guld och diamanter i Afrika.

Men det som egentligen intresserar honom är varför vissa länder skapar välstånd och rikedom medan andra förblir fattiga. För att få svar på den frågan har han gett sig i kast med flera olika historiska epoker. Och det är den forskningen som gett rubriker i internationella medier.

Citrusfrukter kan kopplas till maffians uppkomst

Ett exempel är den undersökning av maffians ursprung, som Ola Olsson gjorde tillsammans med två italienska kollegor för några år sedan.

– Maffians uppkomst hänger samman med marinläkaren James Linds upptäckt på 1700-talet att citronsaft kan bota skörbjugg. På Sicilien uppstod därför under 1800-talet en riktig boom för citrusfrukter där odlarna tjänade massor med pengar. Samtidigt var tiderna oroliga och under Italiens enande i början av 1860-talet blev Sicilien aldrig särskilt väl integrerat. När rättsväsendet inte fungerade trädde maffian in som företagarnas ”beskyddare”. I filmen Gudfadern mördas Vito Corleones mor just i en citronodling på Sicilien, varefter sonen flyr till USA, vilket alltså är en historiskt rätt sannolik beskrivning.

Utvecklingen på Sicilien är ett exempel på ”naturresursernas förbannelse”, alltså att rika tillgångar på något värdefullt, istället för att leda till något gott, i en korrupt stat kan innebära krig och andra våldsamheter.

– Ett tragiskt exempel är Demokratiska republiken Kongo, som trots stora naturtillgångar sedan decennier präglas av väpnade konflikter. Men det finns förstås länder som lyckas göra något bra av sina tillgångar också: Botswana, en av världens största diamantproducenter, är både demokratiskt och välfungerande.

Forskning om Romarriket fick genomslag

Ett annat av Ola Olssons projekt som fått stort internationellt genomslag handlar om Romarriket.

– Studien, som jag gjorde tillsammans med tre andra forskare, är en undersökning av sambandet mellan dagens välstånd och de vägar som romarna byggde för 2 000 år sedan. Bland annat lade vi ut kartor över romarrikets vägnät ovanpå moderna satellitbilder som visar ljusintensiteten på natten, vilket är ett sätt att påvisa ekonomisk aktivitet i ett område. Vi kunde visa statistiskt att på många av de platser där vägar byggdes under antiken det nu finns städer och annan aktivitet, trots att själva vägarna förstås inte finns kvar. Områden där vägarna tidigt förfallit, som i Mellanöstern och Nordafrika, har inte alls samma kontinuitet i välståndet som dessa delar av Västeuropa.

Även om Ola Olsson tillhör de män som ofta tänker på just Romarriket, så intresserar han sig lika mycket för annat, exempelvis för vägar i Sverige.

– Viabundus är ett tvärvetenskapligt projekt som går ut på att skapa en fritt tillgänglig online-karta över medeltida och tidigmoderna vägar i norra Europa. Det handlar om att undersöka varför de drogs just där och vilken betydelse de hade. Danmark och Finland är redan med i projektet men inte Sverige, vilket jag vill ändra på. Ett angeläget skäl att bygga vägar var förstås för att frakta varor. För Sveriges del handlade det bland annat om järn och koppar där man ofta transporterade över vattenvägar från Norrland och Dalarna till Mälarregionen. Vikten att få ut varor också västerut är förstås orsaken till att Göteborg, efter flera misslyckade försök, så småningom grundades.

Fungerande äganderätter avgörande

För att få en ekonomi att fungera är det också betydelsefullt att ha regler för ägande. I ett nyligen avslutat projekt har Ola Olsson tillsammans med två statsvetare studerat utvecklingen av lantmäteri i världen. Det var redan 1628 som Gustav II Adolf och hans kansler Axel Oxenstierna bestämde att hela Sverige skulle karteras.

– I många länder, exempelvis i Afrika, har en jordbrukare inte äganderätt till den jordlott hen brukar. Det innebär att jordbrukaren inte kan lämna sitt land eftersom det då är fritt fram för någon annan att ta över. Den som däremot äger sin plätt kan belåna fastigheten och staten kan dessutom ta ut skatt. Lantmäteri och äganderätt har alltså stor betydelse för en stats ekonomiska tillväxt.

Också klimatet är viktigt för ett lands ekonomi. Ola Olsson har bland annat medverkat i en studie som visar att Mayakulturens kollaps omkring år 800 inte på ett entydigt sätt kan förklaras med torka, som annars är vanligt. På kort sikt var det tvärtom under torra perioder som stora monumentala verk uppfördes.

Bok om stenåldersekonomi

Bild

Men ekonomi kan studeras i ett betydligt längre perspektiv än så. I höst kommer Ola Olsson ut med en bok om stenåldern.

– I grunden handlar ekonomi om hur en biologisk varelse kan producera och konsumera tillräckligt med mat för att överleva och reproducera sig. För att klara det gjorde människan omedvetet flera olika ekonomiska val vad gäller teknologi och organisation som påverkade den senare evolutionära utvecklingen. Ett exempel är när Homo erectus för en miljon år sedan lärde sig behärska eld. Det innebar att människan började steka och koka mat, vilket i sin tur gjorde att magtarmkanalen kunde ägna mindre energi åt att processa maten och därför krympte. Det sparade både energi och tid som istället gick åt till att utveckla människans stora hjärna. Denna speciella hjärna är bland annat förutsättningen för vår unika sociala förmåga, där vi kan umgås i stora grupper och klara anpassning till nästan alla jordens miljöer.

Som nationalekonom med stort intresse för historia och miljö borde kanske Ola Olsson oroa sig för en framtid med klimatförändringar och alltmer auktoritära stater. Men Ola Olsson är optimist.

– Klimatet är som ett dragspel där långa nedisningar följs av korta mellanistider. Under exempelvis de senaste 300 000 åren har människan genomlevt hela tre istider, perioder då stora delar av världen var obeboeliga och små människogrupper överlevde i isolerade habitat. Men när värmen så småningom kom gick det undan, temperaturen vid polerna ökade med 6–7 grader på något tusental år. Människorna spred sig, med kulturkrockar och olika utbyten som resultat. Idag har vi en mänsklig påverkan på det här dragspelet som vi självklart måste ta på allvar. Dagens koldioxidnivåer i atmosfären är högre än någon gång tidigare under de senaste tre miljoner åren. Men några extrema framtida scenarier, som att vi kommer att dö ut, tror jag inte på; vi har lyckats överleva väldiga svårigheter tidigare, så varför skulle vi inte, med vår moderna teknik och väldiga kunskap, klara framtida utmaningar?

Nytt uppdrag som prefekt

Från och med 1 juli är Ola Olsson prefekt vid institutionen för nationalekonomi med statistik.

– Uppdraget tar förstås en hel del tid men jag hoppas hinna med forskning också. Bland mina övriga intressen finns musik och fotboll, jag var exempelvis tränare för sonens fotbollslag när han var liten. Jag tycker också om att vistas i naturen, vilket lett till att min fru Ulrika och jag ägnat sommaren åt ett speciellt projekt.

Det har handlat om att bada varje dag under juni, juli och augusti, dessutom alltid på en ny plats.

– Jag var på en fyradagarskonferens i Chicago i sommar, och då hann jag aldrig med att ta ett dopp. Men annars har vi faktiskt lyckats bada varje dag, oavsett regn, blåst och annat oväder. Det finns fullt med sjöar att upptäcka runt Floda där jag bor som ger många härliga naturupplevelser.
 

Text: Eva Lundgren, GU Journalen 4-2004