Från kursrum till antologi när autistiskt skrivande summeras
Det medialt uppmärksammade forskningsprojektet Autistiskt skrivande har lett till en fristående universitetskurs och en nyligen publicerad antologi. Projektet avslutades vid årsskiftet, men Elisabeth Hjorth och Anna Nygren har redan nya planer för sin forskning.
Forskningsprojektet Autistiskt skrivande i neuromixade rum: att återta ett annat modersmål drevs under åren 2021-2023 och under 2024 har forskningsgruppen, som består av Elisabeth Hjorth, Jonna Bornemark, Hanna Bertilsdotter Rosqvist och Anna Nygren, ägnat sig åt att redovisa resultaten. Kärnan i forskningsprojektet har varit skrivarkursen Autistiskt skrivande och läsande. I kursen deltog 16 personer som tillsammans diskuterade publicerade litterära verk och egna pågående texter.
Att återta ett annat modersmål
En del av forskningsprojektets redovisning är den antologi som publicerades i november med titeln Att återta ett annat modersmål (Autor förlag, en del av ideella föreningen Autor). Boken bygger på samlade texter av lärare och deltagare från skrivarkursen. För antologin fanns inga begränsningar för innehåll, endast omfång. Elisabeth Hjorth och Anna Nygren, som båda är forskare inom projektet och två av lärarna inom skrivarkursen, skötte insamlandet av texter. Men en stor del av projektet har varit studentdrivet, som den releasefest som hölls för boken i Stockholm i november 2024.
– Boken har formgivits av Milena Karlsson som har varit en viktig del i projektet. Flera av deltagarnas uttryck har fokus på det visuella, därför har det varit oerhört viktigt att ha en lyhörd formgivare med i projektet, säger Elisabeth Hjorth, professor i litterär gestaltning.
I neuroqueera rum
De erfarenheter som Anna Nygren och Elisabeth Hjorth fick med sig från forskningsprojektets skrivkurs la grunden till en fristående universitetskurs, Litterära praktiker i neuroqueera rum. Kursen startades upp 2024 med Anna Nygren som kursansvarig och beskrivs som en skrivkurs för dig som vill undersöka skrivande utanför neurotypiska normer. Universitetskursen skiljer sig från kursen inom forskningsprojektet, bland annat i form av formella behörighetskrav.
– Det stora intresset för att delta i skrivarkursen inom forskningsprojektet och det engagemang vi sedan upplevde från deltagarna gjorde att vi förstod att vi behöver fortsätta i någon form. Att inte ta vara på de lärdomar vi fått och använda det i våra roller som lärare kändes direkt slösaktigt, säger Elisabeth.
Anna förklarar att "neuroqueerness" är ett begrepp som handlar om ett sätt att leva, vara och fungera i världen. Och även om de båda är intresserade av olika teoretiska perspektiv på det begreppet, så är det ett konstnärligt perspektiv de valt att ta sig an, med fokus på skrivande.
– Det finns många praktiska saker som är invävda i det konstnärliga perspektivet, frågor om identitet, politik. Eller att vara en person med monotropiskt fokus, dvs att allt ditt fokus under en period läggs på en specifik sak, det påverkar ju skrivande och läsandet, men också hela livet, säger Anna.
Att delta i forskningsprojektets kurs eller ansöka som student inom universitetskursen har aldrig inneburit några krav på en diagnos. Huruvida studenter i dessa fall velat dela med sig av eventuella diagnoser har de valt själva.
– Neuroqueera sätt att vara beskrivs ofta i en neurotypisk kontext som att man har "särskilda behov”. Men faktum är att alla personer har behov, där vissas behov oftare tillgodoses "automatiskt" medan andras inte gör det. Inom den här gruppen har vi inte förutsatt att behov ser ut på ett visst sätt, utan istället försökt vara lyhörda för respons och förslag från deltagarna kring hur kursens upplägg kan förändras. Detta har möjliggjort för vissa personer som annars har haft svårt att fullfölja uppgifter av detta slag. För deltagare och oss som lärare är det väldigt betydelsefullt att få vistas i ett sådant här rum, säger Anna.
Förutom boken och den fristående universitetskursen har projektet inneburit nya samarbeten inom andra konstnärliga fält, som scenkonst och illustration. Forskarna har även föreläst på flera konferenser och deltagit i workshops under de senaste åren.
– Vi ser en förändring och ett ökat intresse av neuroqueera perspektiv inom konst och litteraturområdet, säger Elisabeth.
Exploratory workshops
I december 2024 meddelade Vetenskapsrådet att medel tilldelats för exploratory workshops inom konstnärlig forskning. Elisabeth Hjorth är huvudsökande och ansökan har gjorts tillsammans med kollegorna Anna Nygren, Nils Olsson, Mattias Hagberg och Fredrik Nyberg. Projektet som har titeln Läsning som konstnärlig praktik: ett nordiskt läslaboratorium innebär att gruppen kommer anordna två workshops som genomförs under 2025-2026. De utforskande workshoppar blir en fortsatt undersökning av läsning som begrepp och praktik, ur ett konstnärligt perspektiv. Till hjälp finns det ett redan initierat nätverk som i april 2024 höll i ett symposium där experter från hela Norden diskuterade begreppet "konstnärlig läsning".
– Konstnärlig läsning kan förstås som ett paraply där neuroqueera läsningar är en del, men det rymmer även mycket annat. Det är inte kopplat specifikt till forskningen om autistiskt skrivande och läsande, utan till läsande som konstnärlig praktik i stort. Neurodivergens och läsning kommer att vara en del av det, liksom redaktionella läsningar, översättning och läsning, författares läsning, läsning och samtal i offentliga rum, samt kollektiv läsning, säger Elisabeth.
– Vi tänker även att neuroqueera läsningar kan vara en aspekt av en konstnärlig läsning, och att det konstnärliga kan vara ett sätt att förstå läsande och skrivande, säger Anna.
Workshopparna är ett medel för kunskapsinsamling och diskussion, Anna och Elisabeth menar att det kan bli ett första steg till något mycket större.
– På sikt vill vi bygga en nordisk forskningsmiljö kring läsning som konstnärlig praktik, säger Elisabeth.
Den fristående kursen Litterära praktiker i neuroqueera rum startar igen till hösten 2025 och öppnar upp för ansökan 17 mars 2025.
Hösten 2025 kommer det att ges en fristående kurs, "Konsten att läsa", med Daniel Gustafsson som kursansvarig, inom ramen för kurser inom konstnärligt mastersprogram i litterär gestaltning.
Medan neurodiversitet står för variationen i hjärnors sätt att fungera och bejakandet av dessa olikheter, antyder neuroqeerness som begreppet ett släktskap med queerteori och queera praktiker. När vi skriver neuroqueer menar vi inte specifikt sådant som refererar till queer sexualitet eller könsidentitet, även om det finns beröringspunkter. Det handlar i stället, i vår användning av begreppet, om ett begär efter ett konstnärligt språkarbete som synliggör eller möjliggör en gemensam förståelse för begär inte (enbart) sexuella, utan snarare begär efter sinnlighet och språk som ligger utanför den neurotypiska normen. Forskarna inom projektet började använda begreppet under kursen 2022, och i det nummer av tidskriften Kritiker som Anna och Elisabeth var redaktörer för våren 2023, sedan blev det alltmer bekant i en svensk kontext. Nick Walker, Athena Lynn Michaels-Dillon och Remi Yergeau är de som kontextualiserat begreppet från början.
Källa: Utdrag ur kursbeskrivning för fristående kursen Litterära praktiker i neuroqueera rum samt intervju.
