Fredspriset sätter åter kärnvapenfrågan på dagordningen
”Genom unika vittnesmål visar de att kärnvapen aldrig får användas igen.” Nobels fredspris 2024 tilldelas den japanska gräsrotsorganisationen Nihon Hidankyo, som består av överlevande från USA:s atombombningar av Hiroshima och Nagasaki 1945. Priset kan bidra till att motverka normaliseringen av kärnvapenupprustning, säger Camilla Orjuela, professor i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet.
När atombomberna fälldes över Hiroshima och Nagaski sommaren 1945, dog upp till 210 000 människor – antingen direkt, eller under dagarna, veckorna och åren efteråt. Många av de överlevande fick bestående skador, och lidandet har levt kvar i generationer, inte minst i form av genetiska skador och cancersjukdomar.
– Kärnvapen är inte vilket vapen som helst, utan ett massförstörelsevapen som dödar i mycket, mycket större skala än några andra vapen, och helt urskillningslöst. Civila – kvinnor, män, barn – blir otvivelaktigt måltavlor. Strålningen gör räddningsinsatser omöjliga eller näst intill omöjliga, säger Camilla Orjuela, som forskar om aktivism och lokala ställningstaganden mot kärnvapen.
Tystnad och stigma bland överlevarna
Under många år var det svårt för överlevande i Hiroshima och Nagasaki att prata om vad som hänt, även med varandra. Minnesmonument som sattes upp av anhöriga till de dödade revs ner när USA hade makten i landet. När Japan blev självständigt år 1952 fanns det fortfarande ett stigma att vara överlevare.
– De löpte stor risk att drabbas av sjukdomar, framför allt cancer, och riskerade att föda sjuka barn. Många valde därför att inte berätta att de var bland de drabbade, säger Camilla Orjuela.
En påminnelse om kärnvapnens fruktansvärda konsekvenser
Men de som överlevt atombomben började så småningom att prata – och organisera sig. De har utövat starka påtryckningar på Japan och globalt för att minska och på sikt avskaffa kärnvapen, och är med sina egna personliga erfarenheter viktiga röster som påminner om kärnvapnens fruktansvärda konsekvenser.
Detta har troligen bidragit till att vi inte sett kärnvapen användas i krig under de 79 år som gått sedan Hiroshima och Nagasaki.
– Men de som upplevde bomberna är nu i 80-årsåldern och uppåt. Om några år kommer ingen finnas kvar som har egna minnen av det som hände. Det är därför som det är så viktigt att de fick priset nu, säger Camilla Orjuela.
Ökad kärnvapenupprustning efter Ukrainakriget
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina satsas mer pengar på militär upprustning, och även kärnvapenupprustning har ökat dramatiskt de senaste åren.
– Det har skett en normalisering där det är ganska accepterat att man ser kärnvapen som ett sätt att avskräcka. Men det är en väldigt, väldigt farlig väg, säger Camilla Orjuela.
– Det är omöjligt att säga vad som kommer att hända nu, men fredspriset till Nihon Hidankyo för åter upp kärnvapenfrågan på den globala dagordningen. Det skulle till exempel kunna bidra till att fler länder skriver på FN:s förbud mot kärnvapen som trädde i kraft år 2021.