Fria grupper inom scenkonsten i Göteborg kartläggs i nytt projekt

Forskare vid Göteborgs universitet har beviljats medel för att dokumentera det fria scenkonstlivet i staden mellan åren 1970 och 2000.

– Det är en värdefull del av Göteborgs teater- och danshistoria som det inte finns så mycket skrivet om, säger Birgitta Johansson Lindh, ämnesordförande för teaterstudier vid Göteborgs universitet och en av de drivande bakom projektet.

Till att börja med ska det utominstitutionella scenkonstlivet kartläggas: vilka fria grupper fanns det, vad spelade de, vilka scener spelade de på, vilka målgrupper vände de sig till? Hur såg deras kontakter ut sinsemellan, och vad hade de för samröre med andra fria grupper ute i Europa?

– Platsen Göteborg är viktig. Vad är det för speciella förutsättningar här och hur har det påverkat scenkonsten? säger Birgitta Johansson Lindh.

Intervjuer med aktörer inom scenkonsten

Forskningen kommer delvis att bedrivas vid Teaterhistoriska samlingarna vid Göteborgs stadsmuseum, dessutom kommer personer som var verksamma under den aktuella tiden att bjudas in för intervjuer och gruppsamtal.

– Det är viktigt att ta vara på kunskapen om frigrupperna under den period vi ska studera. De har inte samma möjligheter till att arkivera och bevara som institutionsteatrarna, och kunskapen riskerar att försvinna med utövarna.

Projektet Göteborg spelar roll – fria gruppers scenkonst i Göteborg 1970–2000 har nu fått 250 000 kronor från Stiftelsen Anna Ahrenbergs fond för vetenskapliga m.fl. ändamål för en första kartläggning. Huvudsökande är Yael Feiler, lektor i teaterstudier vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion där merparten av forskarna också finns, men projektet engagerar även personal från institutionen för kulturvetenskaper.

Ska bli bok – och kanske mer forskning

Planen är att dokumentationen ska resultera i en bok, men förhoppningsvis också leda till vidare forskning. Gruppen avser att söka mer medel för att fortsätta projektet under de kommande tre åren.

– Då kommer vi bland annat att gå vidare på spåret med platsen i förhållandet till scenkonsten – hur personliga nätverk spelar in, hur kulturpolitiken i staden och landet såg ut och hur den påverkade, och vilken betydelse det rent geografiska hade, säger Birgitta Johansson Lindh.

Förutom Yael Feiler och Birgitta Johansson Lindh består forskargruppen av bland andra Astrid von Rosen, Maj Asplund Carlsson, Katarina Elam, Sandra Grehn, Dag Hedman, Robert Lyons, Cecilia Pettersson, Fia Adler Sandblad och Mikael Strömberg.

Gruppen kommer att initiera ett samarbete med Centrum för digital humaniora och Critical Heritage Studies, båda vid Göteborgs universitet.