Fyra marina forskare beviljade projektbidrag

Ökad produktivitet i odlingar med havssallat

Bild

Makroalger har stor potential att bidra till en hållbar matförsörjning i framtiden. Den gröna makroalgen havssallat, Ulva fenestrata, är en populär och proteinrik alg som nyligen börjat odlas kommersiellt i Sverige. En utmaning är att havssallat i odling lätt övergår i ett reproduktivt tillstånd och börjar omvandla sin biomassa till sporer. På så vis uppstår stora förluster i produktionen. Projektet syftar till att minska förlusten av biomassa genom att styra reproduktionen och förhindra oönskad sporsläppning.

– Jag ska undersöka effekten av så kallade sporulationhämmare, signalsubstanser som man tidigare har visat att alger i släktet Ulva producerar för att styra sin reproduktion. En del av projektet handlar om att reda ut den kemiska strukturen för dessa substanser. I den andra delen kommer jag att testa hur dessa ämnen fungerar i storskaliga tankodlingar, till exempel vilka mängder som krävs och hur ofta man behöver tillsätta dem, säger Swantje Enge.

Klimatförändringarnas effekter på marina bakterier och omsättningen av organiskt material 

Bild

I havsvatten finns det mycket gott om bakterier och andra mikrober. Mikroberna bryter ner organiskt material, och eftersom de är så talrika har de en avgörande betydelse för hur mycket kol som binds i havsbottnarna och hur mycket som återförs som koldioxid till atmosfären. Med laboratorieexperiment och fältstudier ska Carina Bunse undersöka hur mikroberna påverkas av, och bidrar till, de globala miljöförändringarna. 

– Vi har stora kunskapsluckor om hur marina bakterier reagerar på miljöförändringar i havet. Det här projektet kommer att generera viktiga data och kunskap som kan användas för att modellera framtida ekologiska effekter av klimatförändringar. Projektet kommer även att öka medvetenheten och kunskapen om mikroorganismers roll i havsprocesser, säger Carina Bunse. 

Sprider förorenat grundvatten läkemedelsrester till Östersjön?

Bild

På många platser i världen skapar utflödet av förorenat grundvatten dålig vattenkvalitet. Det handlar om gödslande ämnen och metaller, och enligt senare studier också om läkemedelsrester. Även knappt spårbara mängder läkemedel kan vara giftiga för vattenorganismer, störa de biogeokemiska kretsloppen och bidra till uppkomsten av antibiotikaresistens. I sitt projekt ska Tristan McKenzie undersöka grundvattenutflöden till den svenska Östersjökusten och hur dessa bidrar till att sprida läkemedelsrester.

– Vi vill kvantifiera läkemedelsflödet till Östersjön, men också bättre förstå hur markanvändning, geologi och andra miljöfaktorer samspelar för att åstadkomma de halter och typer av läkemedel vi ser på olika platser. Jag hoppas att projektet ska leda till en bättre kunskap om källor och transportmekanismer för föroreningar som når Östersjön, och i förlängningen resultera i minskade läkemedelsutsläpp, säger Tristan McKenzie.

Havets roll i framtida klimatförändringar

Bild

Havet har enorm betydelse för jordens klimat, eftersom det har kapacitet att lagra, och senare släppa ut, stora mängder värme och kol. Ändå saknas fortfarande en grundläggande förståelse för hur cirkulationen i världens havsströmmar reagerar på förändringar i atmosfären. Den nuvarande kunskapen om den globala havscirkulationen bygger till stor del på generella datamodeller. Detta projekt kommer att testa de nuvarande modellerna och jämföra dem med nya högupplösta modeller som börjar bli tillgängliga. Förhoppningen är att bättre kunna förutsäga vilken roll havet kommer att spela i framtida klimatförändringar.

– Det nya i detta projekt ligger främst i den globala omfattningen. Vi kommer inte bara att titta på den Nordatlantiska bassängen, utan vi kommer att titta på hela den globala havscirkulationen där processer i södra Atlanten och Stilla havet har lika stor betydelse. Projektet kommer att bli en verklig utmaning, både tekniskt och praktiskt. Klimatmodeller är som stora vilda monster som varje vecka spottar ur sig enorma mängder med data. Modellerna har visat sig vara ovärderliga för att studera klimatet, men vi har fortfarande mycket att lära och jag vill helst börja direkt, säger Fabien Roquet.

Text: Susanne Liljenström & Annika Wall