Gästprofessor forskar om hur barns liv påverkas av politik
Zsuzsa Millei är ny gästprofessor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Hon forskar om hur barn och ungdomars liv påverkas av politik, makt och ideologier.
– Jag är intresserad av barn- och ungdomspolitik, barns aktörskap och hur barns vardag är sammanflätad med politik, makt och ideologier, säger Zsuzsa Millei, professor vid Tammerfors universitet och ny gästprofessor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL).
Zsuzsa Millei växte upp i Ungern och flyttade till Australien år 2000 där hon gick forskarutbildning och skrev en avhandling om förskolepedagogik ur ett politiskt och historiskt perspektiv. Hon bodde i Australien fram till 2015 då hon flyttade vidare till Finland för att arbeta som en del av ett Center of Research Excellence. Senare utnämndes hon till professor vid Tammerfors universitet. Zsuzsa Millei har också varit gästforskare i Slovenien, Tyskland, två gånger i Mexiko, USA, Ungern och Sydafrika.
Olika aspekter av barn- och ungdomspolitik
Zsuzsa Milleis forskning handlar om olika aspekter av barn- och ungdomspolitik. För närvarande forskar hon om politik och barndom i tre olika projekt. I ett av dem samlar forskargruppen minnen från barndomar i före detta socialistiska stater.
– Vårt intresse väcktes av hur barndom i socialistiska och före detta socialistiska stater framställdes i forskning. Vi läste mycket forskning om barn som far illa av alltför auktoritära skolor, strikt disciplin och politisk socialisering. Men det stämde inte med våra egna upplevelser av att växa upp i sådana länder.
Forskargruppen har ett nära samarbete med konstnärer och har haft flera utställningar. Det har även satts upp en teaterpjäs som är skriven utifrån det arkiv med insamlade minnen som forskargruppen har byggt upp. Alla konstverk och minnesarkivet finns på webbsidan Cold War Childhoods.
Nationalism och barndomar
Ett annat projekt, som genomförs i samarbete med nätverket Global Childhoods vid Göteborgs universitet, undersöker nationalism och barndomar.
– Jag är särskilt oroad över det nuvarande samhällsklimatet där högerextrema och populistiska krafter har fått ett ökat inflytande över hela världen och även tagit plats i regeringar. Vi vet inte tillräckligt om hur de här strömningarna påverkar utbildningspolitik och barns vardag. Politiker och journalister kan idag göra öppet rasistiska och sexistiska uttalande utan efterverkningar och det påverkar hela samhället.
Hennes senaste projekt, Microbial Childhood Collaboratory, sammanför samhällsvetenskap och biologi och syftar till att förändra vårt sätt att se på barn och ungas liv.
– Pandemin och klimatkrisen har visat att barndomen är mycket mer än en förberedelse för arbets- och vuxenliv. Vi behöver skapa en förståelse av barn och ungas liv som ömsesidigt beroende och sammanvävda relationer med såväl andra människor som med det globala ekosystemet. Det är de här relationerna som skapar förutsättningarna för barns liv, uppväxt och handlingsutrymme. Därför behöver vi omformulera vår syn på barndomen utifrån en framtid som tycks handla mer om överlevnad, begränsningar och ömsesidigt beroende.
Text: Carl-Magnus Höglund