Gåtor avslöjas i hällristningarnas värld
Båtar, krigare, solkors, fotsulor och skålgropar. Bilderna på berghällarna i Bohuslän och andra regioner i Sverige har fascinerat arkeologiprofessor Johan Ling sedan han var barn. I boken ”Hällristningarnas värld” sammanfattar han det vi vet idag – om själva hällristningarna men också om teorierna kring vilka som ligger bakom de inristade motiven.
− Det här är en bok att ta med ut i fält, säger Johan Ling och visar på att pärmen är mjuk och boken relativt liten för att passa i ryggsäcken.
I Sverige finns över två tusen platser med hällristningar från bronsåldern. Att välja vilka hällristningsplatser och bilder som skulle vara med i boken, blev en utmaning.
Lösningen blev att lägga till QR-koder i boken som länkar till Europas största bilddatabas med hällristningar, Svenskt Hällristnings Forsknings Arkiv.
− Scannar du QR-koden visas platsen för hällristningen på en karta i din mobil tillsammans med all dokumentation av hällristningen som finns i databasen. Det handlar om allt från fotografier via frottage till tredimensionella skanningar. Databasen uppdateras hela tiden och därmed indirekt även boken, säger Johan Ling.
Vem har gjort hällristningar?
Boken är den första på 30 år som sammanfattar vad forskningen hittills kommit fram till om hällristningarna i Sverige. Tanken är att intresserade ska kunna ta med sig boken ut när de besöker hällristningsplatser. Johan Ling har jobbat med boken sedan 2018, parallellt med sin forskning. Idag bedriver han fyra forskningsprojekt vid Göteborgs universitet med anknytning till hällristningar.
I boken presenteras de senaste teorierna om vem som står bakom hällristningarna. De flesta ristningarna i södra Sverige gjordes under bronsåldern men sedan verkar fenomenet upphöra.
− Bilderna gjordes förmodligen före eller i samband med särskilda sociala och rituella aktiviteter, och säkerligen av individer med kopplingar till samhällets övre skikt som i sig hade kontakter med andra bronsåldersgrupper i Europa.
Johan Ling tror att hällristningarna fungerat som en verksam faktor för de grupper som en gång gjorde dem, och att bilderna på ett konkret och aktivt sätt speglar de praktiker dessa individer varit kopplade till.
− De flesta hällristningar i södra Sverige kommer med bronsåldern och försvinner med bronsåldern. Det är den första tidsepok när samhällena i Norden investerar i båtar och manskap för långväga handel av brons. Båtar, krigare och bronsföremål är ofta avbildade. Det är därför tänkbart att de som utförde dessa resor en gång gjorde bilder på stenhällarna.
Vad vet vi om motiven?
I boken ägnas ett helt avsnitt åt de motiv vi kan se på hällarna. För även här har forskningen kommit med nya rön de senaste åren.
− Vissa hällar innehåller många bilder och ger ett kaotiskt intryck eftersom de inte följer någon linjär logik eller enhetlig skala. De har alltså inte gjorts för att kunna läsas eller avkodas på ett sätt som vi är vana vid och uppvisar dessutom en stor variation av kompositioner och teman, säger Johan Ling, professor i arkeologi.
Boken ”Hällristningarnas värld” utkommer den 16 maj 2024.
Johan Ling är professor i arkeologi och föreståndare från Svenskt Hällristnings Forsknings Arkiv (SHFA).
Text: Cecilia Sjöberg
- Den vanligaste hällristningen är ”skålgropen”. Vad dess använts till är okänt.
- I Sverige finns 20 000 hällristningar som tros föreställa båtar.
- Johan Ling driver flera forskningsprojekt vid Göteborgs universitet om hällristningar: Vem ristade på granithällarna i Bohuslän? , RAW- Hällristningar och maritim interaktion i Atlantiska Europa samt forskningsprogrammet Maritima möten.
