Genombrott för svensk odling av havssallat
Forskare vid Göteborgs universitet har för första gången lyckats odla algen havssallat i stor skala på svenska västkusten. Metoden öppnar upp för kommersiell odling av svensk havssallat och är ett viktigt steg mot en mer hållbar produktion av mat från havet.
Forskningen är idag överens om att vi behöver öka produktionen av mat från havet. Odling av alger och tång ses som särskilt lovande, eftersom de inte konkurrerar om värdefull åkermark och knappa färskvattenresurser. En annan fördel är att algerna inte behöver gödslas, tvärtom tar de upp näringsämnen ur vattnet och kan därmed bidra till att minska övergödning.
Ökat intresse för alger
Grönalgen havssallat är mycket vanlig i grunda kustområden över hela världen. Den har bra näringsvärden och i Asien har den länge odlats för livsmedelsproduktion. Nu ökar intresset för att äta alger även i Europa men tekniken för att odla är under utveckling, och efterfrågan har hittills huvudsakligen fått täckas med import.
– Vår forskning är en viktig pusselbit för att kunna skala upp de europeiska odlingarna. Resultaten är direkt överförbara till vattenbrukssektorn, säger Sophie Steinhagen, forskare vid Tjärnö marina laboratorium.
Mer hållbar matproduktion
Alger har en komplicerad livscykel, och en viktig förutsättning för kommersiell odling är att man kan styra algernas produktion av förökningssporer. Det gör det möjligt att planera sådden, och är också nödvändigt för avel och förädling. Det är bland annat metoder för detta som forskargruppen nu utvecklat för havssallat.
– Vi har använt havssallat från lokala bestånd och lyckats inducera sporbildning. Sporerna har vi applicerat på tunna nylonlinor som sedan satts ut i vår odling i Kosterhavet. Nu erbjuder vi forskare och algodlare att fritt använda våra forskningsresultat. Vi vill på så vis stödja den växande blå ekonomin och främja övergången till en mer hållbar matproduktion, säger Sophie Steinhagen.
Många användningsområden
Algforskarna på Tjärnö har tidigare utvecklat en metodik för storskalig odling av brunalgen sockertare, Saccharina latissima. Både sockertare och havssallat innehåller värdefulla biokemiska föreningar. Men havssallat innehåller mer protein och fettsyror än sockertare, och har en sammansättning som gör den särskilt lämplig som mat för människor och djur.
– Dessutom innehåller havssallat en del speciella kolhydrater som gör den intressant för till exempel läkemedelsindustrin och i utvecklingen av nya biomaterial. Därför kan en storskalig produktion vara betydelsefull även för framtida innovationer i industrin, säger Sophie Steinhagen.
Text: Susanne Liljenström
Läs artikeln
Sustainable Large-Scale Aquaculture of the Northern Hemisphere Sea Lettuce, Ulva fenestrata, in an Off-Shore Seafarm
Studien är ett samarbete mellan forskare på Göteborgs universitet och Chalmers.
Författare: Sophie Steinhagen, Swantje Enge, Karin Larsson, Joakim Olsson, Göran M. Nylund, Eva Albers, Henrik Pavia, Ingrid Undeland och Gunilla B. Toth.
Havssallat är en av flera arter i grönalgsläktet Ulva. I Sverige växer havssallat på klippor och sten i vattenbrynet längs hela västkusten och i Östersjön in till Blekinge. Havssallat har bra näringsvärden med relativt hög proteinhalt, nyttiga fleromättade fetter och kostfibrer. Den innehåller dessutom olika värdefulla biokemiska molekyler. Forskning pågår både i Sverige och utomlands för att använda havssallat i livsmedelsframställning och i olika biokemiska applikationer.
