Att låta barnen leka med ärvda plastleksaker kan vara en risk. När forskare på Göteborgs universitet testade ett stort antal gamla leksaker och utklädningsföremål i plast innehöll 84 procent av föremålen gifter som kan orsaka störningar i utvecklingen och fortplantningsförmågan hos barn. Gifterna utgör ett hinder för framtidens cirkulära ekonomi med återanvändning och återvinning, menar forskarna.
Västvärldens slit och släng-beteende är ett resursslöseri som tär på jordens ändliga resurser. År 2021 antog Europaparlamentet en handlingsplan för en cirkulär ekonomi. I den uppmuntras återanvändning, renovering och återvinning av produkter och material. Men frågan är om alla produkter är bra att använda igen?
Forskare från Göteborgs universitet har nyligen publicerat en artikel i den vetenskapliga tidskriften Journal of Hazardous Materials Advances som visar att gamla leksaker och utklädningsföremål kan innehålla giftiga kemikalier som kan orsaka cancer, skador på DNA eller påverka reproduktionsförmågan hos barn.
Giftiga kemikalier i de flesta gamla leksakerna
De hälsofarliga kemikalierna som hittades var bland annat ftalater och kortkedjiga klorparaffiner som används som mjukgörare och flamskyddsmedel i leksakerna.
Professor Bethanie Carney Almroth vid Göteborgs universitet forskar på miljöeffekter av plaster och plastrelaterade kemikalier och har lett forskningsstudien som genomfördes på det tvärvetenskapliga centret för framtidens kemiska riskanalyser och styrning, Fram. I studien valde forskarna ut 157 olika leksaksföremål, både nya och gamla, och mätte hur mycket kemikalier de innehöll.
Studien visade att större delen av de äldre leksakerna och föremålen (84 procent) innehöll kemikaliemängder som överskred dagens lagliga nivåer. Men även i nyare leksaker och föremål överskreds gränsvärdena i 30 procent av produkterna. Men de äldre leksakerna var betydligt sämre.
– Koncentrationerna av de giftiga ämnena var betydligt högre i gamla föremål. I ett flertal gamla bollar hittades till exempel ett par ftalater i koncentrationer som översteg 40 procent av leksakens vikt, vilket är 400 gånger över den lagliga gränsen, säger Bethanie Carney Almroth.
Gifterna ett hinder för cirkulär ekonomi
EU-lagstiftningen om kemikalier i leksaker, det så kallade leksaksdirektivet, reglerar hur stora mänger av ett antal ämnen som får finnas i leksaker i ett försök att skydda barns hälsa och säkerhet. För närvarande är de tillåtna gränsvärdena för nya leksaker i leksaksdirektivet satta till 0,1 viktprocent för ftalater och 0,15 viktprocent för klorparaffiner.
– Studien visar att återanvändning och återvinning inte alltid är självklart positivt. I en omställning till en mer cirkulär ekonomi behövs förbud och andra styrmedel som får bort farliga kemikalier från plast och andra material. Leksaksdirektivet har varit viktigt för att minska förekomsten av farliga kemikalier i leksaker, men det gäller dock bara nya leksaker, inte gamla, säger Daniel Slunge, miljöekonom vid Göteborgs universitet.
Fram är namnet på Göteborgs universitets tvärvetenskapliga centrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning. Fram samlar kompetens inom naturvetenskap, ekonomi, juridik och politiska vetenskaper för att förankra en försiktighetsprincip när det gäller bedömning och hantering av risker kopplade till hur blandningar av kemikalier påverkar människors hälsa och miljön. Länk till Frams hemsida