Gränserfarenheter i Nelvins och Runefelts författarskap
Åsa Nelvin och Eva Runefelt var två av 1970-talets och det tidiga 1980-talets mest hyllade svenska författare – och därtill vänner. I en ny avhandling undersöks hur de båda skriver vad den franske filosofen Foucault kallar för gränserfarenheter, det vill säga erfarenheter som får form i och genom litteraturen.
1970- och 1980-talen var estetiskt spännande och händelserika årtionden i den svenska litteraturhistorien, och ofta framhålls kvinnliga författare som representativa för de olika decennierna. Medan 1970-talet brukar förknippas med en vardagsspråklig, kvinnopolitisk och bekännande estetik beskrivs 1980-talet som mer språkteoretiskt orienterat.
De tydliga skillnaderna mellan de två decennierna kan dock diskuteras. I en ny avhandling om Åsa Nelvin (1951–1981) och Eva Runefelt (f. 1953), två av de mest hyllade författarna inom prosa respektive poesi under 1970-talets andra hälft och 1980-talets första år, visar doktoranden Anna-Klara Bojö att 1970-talslitteratur med fördel kan läsas med blicken riktad mot språkteoretiska frågor.
Avhandlingen undersöker hur Nelvin och Runefelt skriver vad den franske filosofen Michel Foucault kallar gränserfarenheter – det vill säga erfarenheter som inte finns i språket, men som kan få form i och genom litteraturen.
– Gränserfarenheten fungerar som ett samlingsnamn i avhandlingen för en rad olika erfarenheter vid språkets gränser som Nelvin och Runefelt försöker formulera och ge gestalt i sina texter, säger Anna-Klara Bojö.
Vansinnet och döden
I kapitlen om Nelvins författarskap är det erfarenheten av vansinne, och de litterära strategier som hon använder för att få den gränserfarenheten att framträda, som står i centrum för analysen. I kapitlen om Runefelt undersöks flera olika gränserfarenheter; den erotiska njutningen, dödsögonblicket och till och med döden.
– Studien visar hur Runefelts fenomenologiskt förankrade poetik gång på gång skapar logiskt omöjliga men poetiskt effektfulla gestaltningar av erfarenheter bortom språkets gränser. I Runefelts många elegiska dikter, däribland flera skrivna till minne av Åsa Nelvin som dog 1981, utmanar poeten dödens gräns och i så kallade likdikter försöker Runefelt få den paradoxala erfarenheten av att vara död tillgänglig och greppbar i och genom skrivandet, säger Anna-Klara Bojö.
Avhandlingen Att skriva gränserfarenheter. En studie i Åsa Nelvins och Eva Runefelts författarskap försvaras vid en disputation den 17 september, kl 13.15 i sal C350, Humanisten, Renströmsgatan 6 i Göteborg. På grund av pandemin är platserna begränsade men disputationen går att följa digitalt.
Länk till avhandlingen: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/68332
Kontakt:
Anna-Klara Bojö, e-post: anna.klara.bojo@lir.gu.se