Graviditetsrisk även vid lågaktiv tarmsjukdom
Inflammatorisk tarmsjukdom utgör riskfaktor för att föda för tidigt också när sjukdomen är till synes symtomfri. Det visar en studie från Göteborgs universitet. Resultaten kan på sikt komma att påverka kvinnor med exempelvis ulcerös kolit inför graviditet.
Inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, är kroniska inflammatoriska sjukdomar med en förekomst på cirka 0,5 procent. IBD omfattar ulcerös kolit och Crohns sjukdom, och tills skillnad från IBS, irritabel tarm, medför IBD synliga skador i tarmens slemhinna. IBD kännetecknas av att symtomen går i skov, ibland med längre perioder av låg eller ingen sjukdomsaktivitet.
Sjukdomarna debuterar oftast i åldern 15-30 år. Frågor om påverkan på graviditet och foster är därför vanliga. IBD har tidigare kunnat kopplas till negativa födelseutfall, exempelvis för tidig födsel, främst hos kvinnor med tecken på aktiv sjukdom.
Också kvinnor utan uppenbar sjukdomsaktivitet har ofta en mikroskopisk inflammation i tarmens slemhinna, men det har hittills inte varit känt huruvida även en mikroskopisk inflammation kan kopplas till risker vid en graviditet.
Förhöjd risk för tidiga födslar
Den aktuella studien, publicerad i tidskriften eClinicalMedicine, visar att även mikroskopisk inflammation vid IBD, framför allt ulcerös kolit, är kopplat till ökad risk för att föda för tidigt, före 37 fullgångna graviditetsveckor.
Bland barn till kvinnor med mikroskopisk inflammation av IBD var 9,6 procent för tidigt födda, jämfört med 6,5 procent hos barn till kvinnor med IBD men med mikroskopiskt läkt tarmslemhinna. Det motsvarar en relativ riskökning på 46 procent. Mikroskopisk inflammation var inte tydligt kopplat till andra negativa födelseutfall, så som tillväxthämning.
Resultaten bygger på registerdata om kvinnor i Sverige diagnosticerade med IBD år 1990-2016 och med information om det mikroskopiska utseendet på tarmen strax före graviditet. I studien ingick 1 223 barn till kvinnor med mikroskopisk inflammation i tarmen och 630 barn till kvinnor med IBD men med mikroskopiskt läkt tarmslemhinna.
Till detta länkades uppgifter från flertalet nationella hälsoregister, så som det Medicinska födelseregistret och det svenska kvalitetsregistret för IBD, Swibreg.
Nya behandlingsmål i sikte
Studiens förstaförfattare och korresponderande författare är Karl Mårild, docent i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare på Mag-, tarm- och levermottagningen vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.
– Våra resultat antyder att IBD-behandling med mål att nå inte enbart symtomfrihet utan även mikroskopisk utläkning kan minska riskerna för att föda för tidigt. Om våra resultat står sig i framtida studier kan de därför ligga till grund för rekommendationer att bekräfta mikroskopisk utläkning före graviditet, för att minska risken för att föda för tidigt, säger han.
– Även en bara måttlig relativ riskökning för att föda för tidigt är betydelsefull, givet att för tidig födsel kan kraftigt påverka barnets hälsa på både kort och lång sikt. För tidig födsel är även i Sverige en av de vanligaste dödsorsakerna för barn under fem års ålder, det gäller framför allt extremt tidigt födda barn, avslutar Karl Mårild.