Grundforskning räddar liv på barn med högriskneuroblastom
Tack vare många års grundforskning om den ovanliga cancersjukdomen neuroblastom kan nu en del mycket svårt sjuka barn bli friska. Behandlingen är enkel, har betydligt mindre biverkningar, och ger förvånansvärt snabb effekt.
Det är ett stort europeiskt samarbete, där forskare vid Göteborgs universitet och Karolinska Institutet ingår, som nu publicerat resultat i tidskriften Journal of Clinical Oncology med stor betydelse för barn med neuroblastom. Forskarna visar att barn med mutation i ALK har sämre prognos än dem där neuroblastom har en annan orsak, och att det finns potential att bota dessa barn.
Det handlar om så kallad precisionsmedicin, där forskare analyserar hela genomet i tumörer hos barn med neuroblastom. Grundforskning om hur mutationer i genen ALK driver på utvecklingen i högriskneuroblastom har lett till att barn med dessa mutationer kunnat behandlas med ALK-hämmare. Dessa läkemedel används sedan tidigare för andra cancersjukdomar, vilket innebar att resultaten från den experimentella forskningen snabbt kunnat omsättas i en effektiv behandling för barn med högriskneuroblastom.
Gör skillnad
– Ett antal barn har redan fått ALK-hämmare baserat på våra fynd. Trots relativt kort uppföljning har det oftast varit mycket bra svar på behandlingen. Jag är stolt över att vi verkligen har varit med och gjort skillnad, säger Tommy Martinsson, professor vid Göteborgs universitet, som lett den svenska delen av studien tillsammans med Per Kogner, professor i pediatrisk onkologi på KI och överläkare på Karolinska sjukhuset.
– De aktuella resultaten är ett viktigt genombrott för de drabbade barnen, deras familjer och för forskningen, säger Per Kogner, som också är barnonkolog på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, och fortsätter:
– Vi kan nu gå från att bara kartlägga genförändringarna hos några få till att hitta alla barn med neuroblastom som har ALK-förändringar och tidigt ge dem skräddarsydd, effektiv och skonsam behandling. Våra goda erfarenheter från behandlingen av svenska barn är viktiga, även om man i Europa först tänker ge ALK-hämmare tillsammans med cytostatika och annan etablerad behandling.
En dröm som blivit verklighet
Torben Ek är överläkare på Barncancercentrum, Drottning Silvias barnsjukhus, och fick för ett par år sedan använda ALK-hämmare för första gången.
– Högriskneuroblastom är en cancersjukdom som barnen historiskt sett har haft mycket dålig chans att överleva. De enstaka barn som vi har behandlat med ALK-hämmare har visat en regression vi inte trodde var möjlig. En tablettbehandling, med milda biverkningar, som tar bort metastaserna helt och hållet. Det hade framstått som en dröm för 20 år sedan. Vi är väldigt motiverade att hitta de ungefär 15 procent av patienterna vars neuroblastom drivs på av ALK-mutationer, och prova att behandla dem med ALK-hämmare, säger han.
Kräver samarbete
Eftersom sjukdomen är ovanlig – bara en handfull barn får högriskneuroblastom med mutation i ALK varje år – krävdes ett stort europeiskt samarbete för att få ihop det patientunderlag som krävdes för att kunna visa att ALK-hämmare fungerar för barn med mutation i genen. Forskare i 19 länder ingår i studien, som på bara ett år inkluderat strax över tusen barn med högriskneuroblastom.
Lyckad satsning
Bakom forskningen finns en satsning från Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) på ett samarbetsprojekt för fem år sedan, med målet att hitta nya sätt att se vilken typ av neuroblastom ett barn har, så att barnet kan få bästa möjliga behandling. SSF-satsningen innebar en uppväxling av samarbetet mellan fem forskare vid Göteborgs universitet och två på KI. Förutom Tommy Martinsson ingår i Göteborg även Ruth Palmer, Bengt Hallberg, Chandrasekhar Kanduri och Erik Larsson Lekholm. Från KI ingår förutom Per Kogner även John Inge Johnsen, båda forskare inom pediatrisk onkologi. Forskningen stöds också av Barncancerfonden och Cancerfonden.
Neuroblastom är en heterogen cancersjukdom, som finns i både milda och mycket aggressiva former och drabbar ett tjugotal barn per år i Sverige. Neuroblastom uppkommer i det sympatiska nervsystemet, en del av det icke-viljestyrda nervsystemet, och kan orsaka tumörer på olika platser i kroppen.
Kan få betydelse för fler barn
Nu kan alla barn med cancer i Sverige genundersökas tack vare Genomic Medicine Sweden, som är en nationell satsning för att stärka svensk vård, forskning och samverkan inom precisionsmedicin.
– Även för de barn vars sjukdom inte drivs av en mutation i genen ALK kan vi se en ALK-aktivering, vilket kan antyda att de kanske kan bli hjälpta av behandling med ALK-hämmare. Det behöver vi mer vetenskapliga belägg för innan det kan bli verklighet, säger Tommy Martinsson.