Beslutet innebär att fakulteterna får dela lika på fem miljoner, vilket ger 600 000 kronor till varje fakultet samt en mindre summa till intresserade nationella enheter. Om en fakultet inte använder hela summan finns möjlighet att omdisponera till övriga fakulteter. Medlen avräknas i slutet av 2022 i samband med att fakulteterna redovisar hur de använts.
Snabbare process
Vanligtvis sker mottagande av riskutsatta forskare genom organisationen Scholars at Risk (SAR). Varje anställning föregås då av långa processer kring riskbedömning, urval, matchning och migrationsfrågor. Men de ukrainska forskare som berörs av massflyktsdirektivet behöver inte gå igenom riskbedömning i varje enskilt fall, berättar Karolina Catoni, biträdande enhetschef vid Göteborgs universitets International Centre och samordnare för SAR-Sverige.
– För att göra processen mer reaktiv och snabb har vi därför valt att lägga den särskilda satsningen utanför ordinarie SAR-process, säger Karolina Catoni.
Forskare från Ryssland och Belarus
Eva Wiberg är tydlig med att forskare i Ryssland och Belarus som är kritiska till invasionen av Ukraina också kan ha behov av akademiska fristäder. De omfattas dock inte av den särskilda avsättningen.
– I de fallen behöver man göra en riskbedömning på individuell nivå, vilket bäst görs av Scholars at Risks huvudkontor i New York som har stor expertis inom området, säger hon.
Karolina Catoni, telefon: 076-618 2679, e-post: karolina.catoni@gu.se
