Hållbarhetspris till uppsats om vindkraft och fiske
Cecilia Axelsson Örberg, tidigare student på masterprogrammet hav och samhälle, tilldelas GUSTA-priset - Göteborgs universitets hållbarhetspris för bästa studentuppsats. Hon har skrivit om hur fiskbestånd påverkas av vindkraft till havs.
Grattis! Hur känns det?
– Fantastiskt! Det är roligt att ens arbete uppmärksammas på det här sättet och priset visar att arbetet som jag har gjort är viktigt.
Varför valde du att skriva om havsbaserad vindkraft?
– Tidigt på masterprogrammet i hav och samhälle blev jag intresserad av att skriva om havsbaserad vindkraft. Det är ett komplext område som har många perspektiv. Jag ville se om vindkraft till havs kan användas för att reparera skadade marina ekosystem.
Hur gjorde du det?
– Jag utgick från tre planerade vindkraftsprojekt i Skagerrak: Mareld, Västvind och Poseidon. Jag gjorde modelleringar av vad som skulle hända med fisk- och skaldjursbeståndet om fisket stoppades i dessa områden. Sedan kompletterade jag det med intervjuer med yrkesfiskare.
Vad är det viktigaste du har kommit fram till?
– Det är främst tre saker. För det första, om vi ser flytande vindkraftverk som ett sätt att skydda områden mot bottentrålning så kan det få väldigt stor skyddseffekt och göra att möjlig fångstmängd i området ökar. Detta trots att en stor del av området inte längre går att fiska i. För havskräfta skulle återhämtningen och skyddet göra att möjlig fångstmängd i vindkrafts området når 97 procent från tidigare fångstmängd på en tioårsperiod. På så sätt skulle det nästan kompensera helt för de fångster som går till spillo i området där vindkraftsverket står och där det inte längre går att bottentråla.
– För det andra behövs det finnas tydligare tillståndsprocesser.. Det spelar stor roll hur processer är utformade och vem som får tycka till när och hur.
– För det tredje har jag kommit fram till att fiske och vindkraft till havs kan samexistera. Då krävs det att vi förändrar sättet vi fiskar på och att vi ställer om till skonsammare fiskemetoder än bottentrålning. Till exempel skulle man kunna använda burar, runt och i vindkraftsparkerna.
Vad säger yrkesfiskarna som du har intervjuat?
– De säger att det är för dyrt att ändra till andra typer av redskap. För att förändra sättet att fiska behöver staten ha en plan för yrkesfisket och erbjuda kompensation för att byta fiskesätt. I nuläget är många yrkesfiskare uppbundna med stora lån på sina båtar.
Har du fått någon uppmärksamhet för uppsatsen förutom priset?
– Ja, väldigt mycket. Jag har blivit inbjuden att prata på flera seminarier om havsbaserad vindkraft, både för industrin och myndigheter. Jag har bland annat presenterat arbetet för EUs vetenskapliga råd ICES. Senast i dag har jag pratat med ett norskt forskningsprojekt som heter Impact wind, där både industri och myndigheter medverkar. Och den 5 december ska jag hålla ett lunchseminarium om uppsatsen som Centrum för hav och samhälle anordnar här på Göteborgs universitet.
Intervju: Karl-Johan Nylén
Namn: Cecilia Axelsson Örberg
Ålder: 28
Utbildning: Kandidatexamen i naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet och masterexamen i hav och samhälle, Göteborgs universitet (klar juni 2024)
Arbete: GIS-specialist på Länsstyrelsen Västra Götaland
Masteruppsats: Can offshore wind farms offer regenerative solutions for depleted fish stocks?
Ur motiveringen: ”Med sin genomtänkta diskussion och robusta metodik är uppsatsen, med sin starka relevans för hållbarhetsforskning och praktik, väl värd GUSTA-priset.”
Om GUSTA-priset: Priset lyfter fram studenter som med sitt engagemang har bidragit till enastående prestationer inom ämnet hållbar utveckling. Pristagarna utses av en vetenskaplig kommitté som består av fem professorer från lika många fakulteter vid Göteborgs universitet.
