Handelshögskolan bygger vidare för kommande 100 år

1920-talet var en brytningstid, full av framåtanda och efterkrigsoptimism, berättar Per Cramér.

– Vetenskap och forskning gick framåt, Europa demokratiserades, internationell handel ökade, Nationernas förbund och Internationella arbetsorganisationen, ILO, bildades. Med den svarta torsdagen den 24 oktober 1929 tog optimismen tvärt slut. Men 1923, då Handelshögskolan startade, var framtidstron ännu stark.

Göteborg befann sig i snabb utveckling med Skandinaviens största hamn, stora handelshus, rederier, skeppsmäklare samt SKF, som senare startade Volvo.

– Staden, länet och det lokala näringslivet insåg att om man ville vara en del av det nya samhället och den allt livligare världsmarknaden måste man utbilda duktiga människor, både inom det offentliga och inom näringslivet. Bland de personer som verkade för Handelshögskolans tillkomst märks landshövding Oscar von Sydow, som också engagerade sig i Göteborgs högskola, Chalmers och Göteborgs museum, samt Axel Carlander, som var en dominerande person i det dåtida offentliga Göteborg; ordförande i styrelserna för SKF, Amerikalinjen, Skandinaviska Kredit och Göteborgs Hamn. Han var även ordförande i stadsfullmäktige och initiativtagare till Göteborgsutställningen 1923, berättar Per Cramér.

– Redan från början hade Handelshögskolan en stor ämnesbredd med företagsekonomi, nationalekonomi, ekonomisk historia och juridik men även språk. Den mest märkbara förändring som skett sedan starten är att vi blivit så mycket större: Under 1920-talet antogs ett trettiotal studenter årligen. Nu antas över 1 200 nya programstudenter varje år och bland våra utbildningar finns flera som hör till landets mest eftersökta. Det är Handelshögskolans uppgift att förvalta den grund som lades för 100 år sedan. Bland annat handlar det om att skaffa sig väl kalibrerade känselspröt som uppmärksammar förändringar i omvärlden, menar Per Cramér.

– Det gäller att ständigt befinna sig i kunskapsutvecklingens framkant samtidigt som vi också måste ha förståelse för de skiftande behov som finns ute i samhället. Vi utbildar ju bland annat jurister, domare och ledare inom företag och offentlig förvaltning, alltså människor med stor makt. Att lära studenterna att med makt följer ansvar är därför en av Handelshögskolans viktigaste uppgifter. Ansvaret gäller inte bara det egna arbetet utan hela den organisation man verkar inom och i förlängningen även övriga omvärlden.

Att lära studenterna att med makt följer ansvar är därför en av Handelshögskolans viktigaste uppgifter.

– Ett viktigt ansvarsområde är hållbarhet som sedan tio år är en integrerad del av alla våra program. Ett annat grundläggande ansvar, som gäller hela akademin, är att noga upprätthålla gränsdragningen mellan fakta och åsikter, påpekar Per Cramér.

– Där måste vi vara brutalt tydliga. Om den distinktionen grumlas blir viktiga diskussioner om samhällets framtid omöjliga att föra på ett seriöst sätt. Just nu pågår en geopolitisk förändring i världen där en global marknad börjar ersättas av ökad regionalisering. Friendsourcing och friendshoring är nya ord för den handel som alltmer sker mellan länder som ligger nära varandra – geografiskt, kulturellt och värderingsmässigt.

Utvecklingen är oroande eftersom den leder till konkurrerande stormaktsblock och den påverkar också universiteten, förklarar Per Cramér.

– Sedan två år tillbaka är jag ordförande för Nordic Centre at Fudan University. Kina har en regim som antagit alltmer auktoritära drag men vi måste ändå kunna samtala utan att göra avkall på grundläggande akademiska värden. Detsamma gäller Ryssland och Belarus; trots att samarbeten på institutionsnivå är brutna, uppmanar jag alla medarbetare att upprätthålla kontakten med enskilda kollegor. Samverkan med civilsamhället i diktaturer eller auktoritära stater ska förstås ske med omdöme men vi måste motverka en ny uppdelning av världen i olika block.

Vilket arbete pågår då just nu för att ta Handelshögskolan in i nästa århundrade? Dels handlar det om forskning och utbildning om de nya organisationsformer och affärsmodeller som den digitala tekniken kan leda till. Men också om ytterligare satsningar på hållbarhet; ett exempel är Mistra Biopath, om hur finansiella beslutssystem kan gynna biologisk mångfald. Ett mycket konkret framtidsarbete är Handelshögskolans nya byggnad, förklarar Per Cramér.

– En ny kaxig årsring läggs till ett redan arkitektoniskt högklassigt kvarter och 4 000 dysfunktionella kvadratmeter byts ut mot 9 000 toppmoderna. Inget annat lärosäte i landet kan erbjuda så fantastiska lokaler i ett cityuniversitet i en hyfsat stor stad med brett kulturutbud. Denna nya byggnad kommer att stå kvar när vi firar nästa hundra år.

Text: Eva Lundgren
Publicerades ursprungligen i GU-Journalen nr 1 2023