Länkstig

Handke - "den sista litterära popstjärnan"

2019 års Nobelpris i litteratur går till österrikaren Peter Handke.
– Handke är ett slags galjonsfigur för en hel generation, säger litteraturvetaren Irina Hron.

Irina Hron är postdoktor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och expert på österrikisk samtidslitteratur. Hon kan Peter Handkes författarskap mycket väl och blev glad när hon hörde att han ska tilldelas Nobelpriset.

– Handke är ett slags galjonsfigur för en hel generation, inte så mycket för min egen men mina föräldrars generation. Han är en frontfigur, han var som en popstjärna när han var ung. Man kan säga att han var den sista litterära popstjärnan, ett slags levande legend, säger Irina Hron.

Bild
porträtt Irina hron
Irina Hron

En vattendelare i Österrike

Hon har själv österrikisk bakgrund och menar att han där är en vattendelare: alla har en åsikt om Peter Handke.

– Politiskt är han problematisk, under kriget i forna Jugoslavien tog han Milosevics parti. Det har med Handkes bakgrund att göra, han kommer från politisk jord. När han fick Ibsenpriset för några år sedan var det stora protester och demonstrationer. Han är inte bara författare utan även en politisk person.

Olika faser i författarskapet

Just Handkes politiska åsikter de senaste decennierna gör att Irina Hron funderar över varför Svenska Akademien ger honom Nobelpriset nu.

– Det finns olika faser i hans författarskap – det han gjorde då har förändrats väldigt mycket över tid. Jag tror att Akademien ser det här som ett estetiskt val, ett språkligt val, och inte ett politiskt. De har definitivt inte gett det till den person som stöttar Milosevic, så det måste vara något annat.

Författare med många ansikten

Samtidigt menar Irina Hron att Handke är en författare med många ansikten:

– Först en ung rebell och enfant terrible som rasar mot språkliga och formella normer, så kommer 70-talets kultfigur med böcker som Berättelse om ett liv eller Kort brev till långt farväl och senare hans tillbakadragande och fokus på det inre, och ofta det som ligger i utkanten. Då skriver han böcker som Långsam hemkomst, men också hans mycket subtila Versuche (Tankar) om allt möjligt: tankar om tröttheten, om jukeboxar, om den som hackar svamp, och inte minst tankar om den lyckade dagen.

Genombrottsroman om mammans självmord

Irina Hron beskriver Peter Handke som en författare med en helt egen stämma, som spelar med olika litterära former. Ska man läsa en bok av honom rekommenderar hon hans genombrottsroman, Berättelse om ett liv.

– Den tar upp hans mammas självmord och har blivit en kanoniserad bok, säger Irina Hron.

– Det finns ett slags enhet i det han gör. Handke skriver inte böcker, han skriver på sitt livsverk.

Hur vi människor upplever världen

Det som går som en röd tröd genom Handkes alla verk är en outtröttlig uppmärksamhet på hur vi människor upplever världen med alla våra sinnen, menar Irina Hron.

– Det är också det som gör honom till en verklig röst av vår tid, en som prövar att vara närvarande, prövar att se och beskriva det han ser. En författare med hans känsla är en som måste se, måste delta. Men det var tillslut det som gjorde att han förliste i Jugoslavien-debatten. Och så drog han sig tillbaka och blev den reserverade och folkskygge författaren vi känner i dag.

Text: Elin Widfeldt

Kontakt:

Irina Hron, postdoktor i litteraturvetenskap vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
irina.hron@lir.gu.se, 0733-80 21 22

Peter Handke får 2019 års Nobelpris

... med motiveringen "Ett inflytelserikt författarskap som med stor språkkonst har utforskat periferin och människans konkreta erfarenhet."

Handke har skrivit i en rad genrer: romaner, pjäser för teater och radio, essäer och lyrik. Dessutom var han med och skrev manus till filmen Himmel över Berlin (1987) tillsammans med Wim Wenders och Richard Reitinger.

Förra årets Nobelpris i litteratur sköts upp efter alla skandaler kring Svenska Akademien. Inför årets tillkännagivande sattes en Nobelkommitté ihop för att ta fram pristagarna. Fyra av dessa är akademiledamöter: Anders Olsson (ordförande), Per Wästberg, Kristina Lugn och Jesper Svenbro, och fem är externa sakkunniga: Mikaela Blomqvist, Rebecka Kärde, Kristoffer Leandoer, Henrik Petersen och Gun-Britt Sundström.