Bild
Frida Palmér, Greta Beckius, Kerstin Hesselgren, Getrud Gussander
Frida Palmér (astronom, filosofie doktor i astronomi och lektor), Greta Beckius (författare och jämställdhetskämpe), Kerstin Hesselgren (yrkesinspektör, feminist och riksdagsledamot) och Gertrud Gussander (läkare, sjukhusgrundare och pionjär) är fyra av de 2 000 kvinnor som lyfts fram i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon.
Foto: okänd (Lunds universitet), okänd (KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek), okänd (KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek), Peterson & Klinghjerdt, Svenljunga (Svenskt Porträttarkiv)
Länkstig

Har lyft fram glömda kvinnor i fem år

Publicerad

På internationella kvinnodagen den 8 mars är det exakt fem år sedan Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, SKBL, lanserades.
− Det är numera en väletablerad digital resurs, säger Maria Sjöberg, professor i historia och en av dem som lett projektet.

Historisk forskning utgår ofta från stora biografiska lexikon där antalet kvinnor är få. Det ville Maria Sjöberg och hennes forskargrupp av historiker, litteraturvetare och språkvetare ändra på. Under två år byggde de därför upp ett digitalt kvinnobiografiskt lexikon som lyfter fram glömda och förbisedda insatser gjorda av kvinnor.

Resultatet blev Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. När det invigdes den 8 mars 2018 innehöll det 1 000 artiklar om svenska kvinnor och utländska kvinnor i Sverige, som alla haft betydelse för samhällsutvecklingen. Två år senare, på samma datum, fanns det dubbelt så många kvinnor porträtterade, från medeltid till nutid.

− Genom olika sökningar kan besökaren se vad de arbetade med, vilken utbildning de fick, vilka organisationer de var med i, hur de rörde sig i världen, vad de åstadkom och mycket mera, säger Maria Sjöberg.

Många besökare

Responsen har varit positiv och det webbaserade lexikonet används av många. Ett kvitto på det är att sajten under 2022 hade drygt 266 000 besök, varav 226 000 var unika. Besökarna är allt från forskare till en bredare allmänhet.

− Flertalet använder nog SKBL som ett lexikon men det finns också exempel på där biografiska data utnyttjas för systematiska forskningsinsatser.

Maria Sjöberg ser gärna att lexikonet används mer i just forskningen. Det har lagts ner ett stort arbete på att utveckla den strukturerade databasen och på att samla in och kontrollera de biografiska uppgifterna.

− Jag tror att digitala resurser kommer att utnyttjas mycket mer i framtiden och där ligger SKBL i framkant. Databasen kommer att vara hållbar och en resurs för kommande forskning, precis som vi hoppades.

En liten andel

Det finns i dagsläget inga konkreta planer på att uppdatera lexikonet med ännu flera namn. Anledningen är att det skulle krävas en ganska omfattande finansiering för det.

− Men det är klart att det skulle behövas. Trots att SKBL omfattar över 2 000 kvinnor är det ändå en liten andel av de kvinnor som gjort stora insatser för samhället i det förflutna.

Av: Thomas Melin

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, SKBL

SKBL har producerats vid Göteborgs universitet och finns både på svenska och engelska. Artiklarna har skrivits av specialister och forskare i hela Sverige. Arbetet har finansierats av Riksbankens Jubileumsfond.

I lexikonet biograferas kvinnor som under olika tider och på varierande sätt har bidragit till samhällsutvecklingen, såväl lokalt som nationellt och internationellt. Databasen har utvecklats av Språkbanken och den förvaltas av Swe-Clarin. Databasen och lexikonet utgör en del av KvinnSam – nationellt bibliotek för genusforskning vid Göteborgs universitet.