Havets hemligheter avslöjades på Draggmästarens dag

De stod lutade över stora kartor med pennor och böcker för att dela med sig av sin ovärderliga kunskap och sina minnen från många år på sjön. Var brukade man hitta den arten? Var fanns livsmiljöerna förr? Var det längst in i Åbyfjorden, eller någon annan stans? Där hittade vi den där lilla gula musslan, vad hette den nu? Någon börjar söka i mobilen och hittar fram till en liten oansenlig maskliknande mussla som syns på skärmen.

– Xenoturbella profunda, ja just det, det är den. Den ser ut som en liten klump, konstaterar Berne Petersson, draggmästare på Kristineberg mellan 1981 och 2015, och pekar på platsen för fyndet.

Bild

Linus Hammar Perry, föreståndare på Kristineberg Center, pekar på sjökortet, menar du här? Berne Petersson nickar och forskningsingenjör Rebecca Vidin antecknar platsen noga i sin dator – de gamla mästarnas kunskap om var olika organismer finns är guld värd, både för marin grundforskning om hur havet fungerar och för framtida miljöövervakning för att se hur havet förändras.

– Vi kommer nu att digitalisera kunskapen noga och använda den som ett underlag för forskarsamhället, säger Linus Hammar Perry, föreståndare på Kristineberg Center.

Bild

– Jag är en av dem som väntar med intresse på listorna. Vi har ett nytt forskningsprojekt där vi behöver bestämma vilka platser som är lämpliga för våra undersökningar, och då är det bra att ha kunskapen noterad, säger Martin Hassellöv, professor på Institutionen för marina vetenskaper.

Draggmästarna vet havets hemligheter

Draggmästare är en gammal titel vars funktion idag upprätthålls av forskningsfartygens skeppare. Det är en mycket betydelsefull person på en marin forskningsstation.

Där forskarna ofta är specialiserade på en särskild mussla eller mask, har skepparna helhetssynen över havets hemligheter och är den som hjälper forskare och lärare att hitta livsmiljöer och hämta upp arter ur havets djup. De har stävat tusentals sjömil genom rännor och fjordar förbi rev, skär, bådar och flak och hittat till de rätta platserna för att bistå vetenskapen.

– Jag släpper gärna ifrån mig de hemligheterna. Jag har ingen glädje av att behålla dem för mig själv. Det är viktigt att kunskapen förs vidare och att det används till allmännyttan, säger Berne Petersson.

"En bra skeppare måste ha känsla"

Berne Petersson kom till Kristineberg 1981 för att prova på skepparlivet på ett forskningsfartyg. Men det han trodde skulle bli en kort vistelse, blev istället en livslång kärlek till vetenskapen. Det var spännande att söka efter det som fanns på havets botten, men också att samarbeta med forskare från hela världen som besökte stationen på internationella expeditioner.

Det är inte bara på vilken plats som rätt art går att finna som kunskapen sitter. Utan också vilket redskap ska man använda och vid vilken tid på året som arterna kan hittas.

– Rätt redskap, känsla för strömmen, känsla för vindriktningar, hur mycket vajer jag ska lägga. En bra skeppare måste ha en känsla för det. Och det krävs en stor ödmjukhet inför uppgiften – att man jobbar ihop med forskarna som ett team, säger Berne Petersson.

Bild

"Det har blivit mindre av allt"

Det har funnits både kartotek och digitala listor som tidigare draggmästare bevarat på Kristineberg, men materialet har delvis gått förlorat. Därför anordnades Draggmästarens dag som en början på en säker kunskapsförvaring, där insamlingen från draggmästarna utgick från listor och frågor som forskarna hade skickat in i förväg.

Många historier och anekdoter delades mellan gamla och nya draggmästare och forskare under dagen. Alla var överens om att den stora förändringen i havet som skett under senare år var att biomassan minskat och inte bara enstaka arter, utan att det hade blivit mindre av allt.

Tidigare kunde draggmästarna plocka upp ”hur mycket som helst” från havet, men så är det inte längre. Vanliga arter verkar finnas kvar, men de ovanliga verkar ha försvunnit längre ut till havs.

Bild

– Jag är hoppfull efter den här dagen. Vi skeppare och vår kunskap behövs verkligen, för kunskapen är en färskvara där en art kan finns på en plats ett år, men på en annan plats nästa år. Det är viktigt att spara kunskapen, för det går inte att säga idag vad som är betydelsefullt imorgon, säger Ursula Schwarz, nuvarande skeppare på Kristineberg.

Draggmästarorakel fick blommor

Dagen avslutades med mingel och avtackning av forskningsingenjör Bengt Lundve som under många år bidragit med sin havskunskap vid Kristineberg.

Och sist men inte minst, överlämnades också en bukett blommor till stationens legendariska draggmästarorakel Sylve Robertsson, 88 år, som inte kunde närvara på plats, men vars namn nämndes i stort sett varje diskussion.

– Jag är verkligen glad att vi anordnade Draggmästarens dag. Det var verkligen fascinerande hur draggmästarna kunde peka ut på sjökortet precis vart vi hittar varje art som kom på tal. Vissa av lokalerna har vi redan koll på, medan andra var nya för oss, säger Linus Hammar Perry, föreståndare på Kristineberg Center.

Text: Annika Wall

Bild