– Detta är utöver ett stort erkännande av våra forskare och vår forskning mycket värdefullt och berikande för hela vår miljö där vår utbildning ska baseras på forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och beprövad erfarenhet. Detta skapar synergier framåt över tid, säger Klara Björk, prefekt vid HDK-Valand.
Sammanlagt delar Vetenskapsrådet ut omkring 76 miljoner kronor i projektbidrag, bidrag till forskningsmiljö och bidrag för internationell postdok inom konstnärlig forskning till tolv projekt på åtta olika lärosäten. Konstnärliga fakulteten sticker ut som enda lärosäte som får bidrag till mer än ett projekt.
För första gången delas bidrag till forskningsmiljö inom konstnärliga forskning ut. Erling Björgvinsson, professor inom design, tilldelas tillsammans med medsökanden 17 089 281 kronor för Värde Imaginärer: Former för artikulering av plats och mobilitet i globaliserade konst- och designpraktiker genom kreativ och administrativ användning av papper.
– Beskedet kom som en överraskning men är otroligt glädjande. Att vi har fått finansiering i sex år innebär att vi kan arbeta mer långsiktigt och djupgående, säger Erling Björgvinsson.
Internationell forskningsmiljö i Göteborg
Tillsammans med Marina Vishmidt, professor vid Institut für Kunst- und Bildgeschichte, Humboldt Universität zu Berlin; Dave Beech, Reader vid University of the Arts London; och Elena Raviola, Söderbergs professor i Design Management vid HDK-Valand, kommer forskarna att bygga upp en internationell forskningsmiljö på HDK-Valand i samarbete med forskarna från Berlin och London.
Forskningsmiljön tar sin utgångspunkt i nutida globala konst- och designpraktiker som fokuserar å ena sidan på att skapa kollektiva platsspecifika gemenskaper och å andra sidan på hur dessa cirkulerar runt globen.
– Här är vi intresserade av hur det globala och det lokala samspelar och skapar spänningar, hur dessa formas, representeras och cirkulerar värde. Vi vill studera hur de materiellt produceras, specifikt hur papper fungerar i värdeskapande processer inom konst och design, t ex när de används för idégenerering, att skriva ansökningar, budgetering, annonsering, i utställnings – och publiceringssammanhang osv säger Erling Björgvinsson och fortsätter:
– Detta menar vi är intressant därför konsten alltmer har byråkratiserats och är inte immateriell. Det finns ett behov av att studera de institutionella aspekterna av konst och design så som de materialiseras. Våra studier och omtolkningar av dessa praktiker kommer vi sedan kreativt gestalta, ställa ut och skriva artiklar om.
Söker nya berättelser i Sveriges historia
Utöver det stora anslaget till forskningsmiljön blev även två forskningsprojekt beviljade. Ett av projekten är Att färglägga Sverige: en belysning av hybriditet i Sveriges historia som tilldelas 4 459 370 kronor. Det är forskaren och konstnären Nina Mangalanayagam som ska undersöka historiska berättelser från svenskar med blandad bakgrund i som inte tidigare har synts i svensk historia. Genom konstnärlig forskning vill hon utvidga representationen av svensk identitet. Vad händer om människor med blandade bakgrunder i historien får komma till tals genom konsten? Kan det påverka den svenska självbilden?
– Sverige har i över 200 år haft en självbild som ett homogent och ’vitt’ land, vilket ofta återanvänds i politisk retorik. Som icke-vit svensk, med en vit och en svart förälder, identifierar jag mig med personer med blandat ursprung och söker efter dessa berättelser i Sveriges historia.
Den centrala fallstudien i forskningen är St Bartélemy i Karibien, en svensk koloni 1784–1878, som primärt användes som en skattefri hamn i den transatlantiska handeln, inklusive slavhandel. Mycket lite forskning har skett på dess koloniala arkivmaterial och ingen konstnärlig forskning.
Nina Mangalanayagam hoppas forskningen ska bidra med ny kunskap som kan gynna konstnärsfältet och ta oss från binära kategorier.
– Det är inte första gången jag söker och ansökningsprocessen är krävande. Därför är det extra roligt att nu få fördjupa mig i och gestalta bortglömda historier som inte har fått ta plats i svensk historia.
Översättningar och rörlig bild
Det andra forskningsprojektet är The Discontent of Voice and Image – The Task of The Audiovisual Translator som leds av forskaren Andjeas Ejiksson. Projektet tilldelas 4 497 000 kronor och lyfter frågan om samtidens medielandskap, som vilar på idéer om gränslös tillgänglighet och översättbarhet. Många digitala plattformar har inbyggda översättning, ibland så väl integrerade att användaren knappt märker det. Men översättning innebär alltid att förvränga och återskapa, processer som vilar på djupt rotade föreställningar om identitet, gemenskap och offentlighet.
Projektet rör sig mellan översättningens och den rörliga bildens praktik. Genom kartläggning, rekonstruktion och iscensättningar kommer vi att utforska sätt att arbeta med översättning och audiovisuell media som motståndshandling, kritik och gestaltning.
– Det är oerhört roligt att få ägna de kommande tre åren åt det här arbetet som både är en fördjupning av min tidigare forskning och fortsättningen på ett samtal om översättning som har pågått mellan Jennifer Hayashida, doktorand vid HDK-Valand, och mig under de senaste åren. Jag är också väldigt glad att kunna fortsätta samarbeta med curatorn och skribenten Christina Pestova i en serie fallstudier där vi utforskar audiovisuell översättning som undergroundkultur, säger Andjeas Ejiksson, som disputerade förra året från HDK-Valand.
Från Högskolan för scen och musik tilldelas Cecilia Lagerström 4 449 000 kronor för Sockerspelen. Nya perspektiv på Göteborgs koloniala historia sett genom hanteringen av socker och Ole Lützow-Holm 4 497 000 kronor för Mellan verk och text: Tvetydigheten som musikalisk poetik.
