Hedersdoktorn om känslornas betydelse: ”Ekonomi är ett spel”

– Jag var fascinerad från första stund av ämnet. Jag har alltid varit nyfiken på hur människor interagerar och påverkar varandra, i allt från golf och tennis, till sällskapsspel som schack och poker, och den interaktionen finns även inom ekonomi. Att försöka förstå hur människor tar beslut och påverkar varandra är oerhört intressant. 

Martin Dufwenberg doktorerade 1995 på Uppsala universitet med en avhandling inom spelteori, innan han fick sin professur på Stockholms universitet. 2003 gick flytten till USA där han än idag är verksam på Eller College of Management vid University of Arizona. Sedan 20 år tillbaka bjuds han årligen in som gästprofessor på Handelshögskolan, en insats som ledde till att skolan i år utsåg Martin Dufwenberg till hedersdoktor med motiveringen att han ”bidrar starkt till forskning, handledning av doktorander samt seminarie- och konferensverksamhet.”

– Min tidiga karriär formades i Europa, och universitetet i Arizona har en exceptionellt stark avdelning inom mina forskningsområden beteende- och experimentell ekonomi. Men Handelshögskolan har blivit mitt svenska akademiska hem och jag är otroligt stolt och tacksam att jag har blivit hedersdoktor här.

Förväntningar och övertygelser påverkar

Spelteori, det forskningsområde som Martin Dufwenberg verkar inom, kan förklaras som ett matematiskt ramverk som analyserar hur människor fattar beslut i olika situationer – ett ”spel” – och hur vi agerar för att få det bästa möjliga resultatet.

Under sin karriär har Martin Dufwenberg fördjupat sig inom ett område inom spelteori som kallas psykologisk spelteori, där förväntningar och övertygelser spelar stor roll genom att påverka beslutsfattarnas motivation via exempelvis känslor. Med både teori och experiment som metoder har han försökt förstå för hur mänsklig psykologi påverkar beslutsfattande.

– Inom den konventionella spelteorin antas ofta att spelarnas preferenser kan beskrivas oberoende av deras förväntningar. I psykologisk spelteori berikas analysen så att man kan utforska hur preferenser kan påverkas av känslor, som ilska, frustration, besvikelse, skuld och ånger, och ramverket är även relevant om man vill studera reciprocitet vilket innebär att  beslutsfattare är motiverade at ge igen.

Denna forskning har relevans för flera områden; Martin Dufwenberg har exempelvis studerat bland annat lönesättning, sociala normer, äktenskap, förhandlingar, informella övertygelser, löften och hot, kontrakt, produktion av kollektiva varor, och skattemoral.

– Jag har arbetat med professor Katarina Nordblom här på Handelshögskolan i ett projekt som handlar om hur känslor av skuld kan påverka skattemoralen. I vår modell visar det sig att skuldkänslor inte påverkar hur mycket fusk som faktiskt sker, utan i stället hur många inspektioner som genomförs av staten. En annan intressant aspekt är att vår analys kan förklara varför det spelar roll om deklarationer offentliggörs, som här i Sverige, eller inte, som är fallet i USA och många andra länder.

– Andra exempel på min forskning rör hur känslor kan spela en viktigt roll när det gäller att förstå hur kommunikation kan påverka ekonomiska utfall. Kopplingar kan exempelvis dras mellan skuldkänslor och löften, och mellan ilska och hot.

Matematisk formel för snällhet

Martin Dufwenberg har även tagit fram en matematisk formel för snällhet. Snällhet är en viktig aspekt i så kallade reciprocitetsteori, är ekonomisk teori som grundar sig på idén om ömsesidighet. Principen innebär i det här fallet att personer antas vara snälla om andra är snälla, och vice versa.

– En nyckelaspekt i sammanhanget är att det inte räcker att beskriva vad personer gör, man måste också beskriva intentioner. Anta exempelvis att jag spiller kaffe på dig. Är jag snäll? Du måste reflektera över mina intentioner för att besvara den frågan om du skall kunna reagera på ett adekvat sätt. Och svaret torde vara olika beroende på om jag gjorde det med flit eller av misstag. Metoder från psykologisk spelteori är användbara för att formulera detta tydligt, en formel helt enkelt. 

Spelteori grundades under 1940-talet av matematikern John von Neumann och ekonomen Oskar Morgenstern, och utvecklades sedan vidare av John Nash på 1950-talet och många andra efter det. Pionjärarbetet vad gäller psykologisk spelteori är en artikel av John Geanakoplos, David Pearce och Ennio Stachetti daterad 1989. Därefter är det Martin Dufwenberg, ofta i samarbete med Pierpaolo Battigalli, som har gjort flest bidrag. Och framtiden ser ljus ut, säger han:

– Psykologisk spelteori är ett fascinerande ämne och att införliva intressanta idéer från psykologi i analysen ar jättespännande. Jag kan ha gett intrycket att ett sådant fokus är vanligt, men det är inte riktigt fallet. Jag är en av relativt få forskare som utför arbete som går i den riktningen.

Text: Jessica Oscarsson