Henrik Nilsson tilldelas Naturvetenskapliga fakultetens forskningspris 2021

Hur reagerade du på att få priset?

– Det var fantastiskt kul att få beskedet att jag vunnit priset. Det är ju inte precis varje dag som ens forskning hamnar i strålkastarljuset på det sättet och jag hoppas att det tas som en signal att det går att nå framgång även om man, som jag, jobbar med grundforskning.  Och trots att jag, som någon en gång uttryckte det, ”bara jobbar med svampar”.

Bild

– Samtidigt vill jag nämna att min forskning är samarbetsorienterad, och jag känner mig nästan lite skyldig att jag som enskild individ lyfts fram på detta sätt. Jag har ju trots allt en lång rad kollegor på Göteborgs universitet och på andra lärosäten runt om i världen att tacka för våra lyckade projekt. Jag väljer att se det som att jag tar emot priset lite å deras vägnar med. Allt som ger svampar och mykologin PR är bra, det är vi förstås överens om.

Berätta lite mer om din forskning!

– Genom DNA-sekvensering av substrat som jord, ved och vatten kan vi ta reda på vilka svampar som faktiskt lever där, även om de inte råkar vara observerbara för det mänskliga ögat. Och de visar sig finnas tusentals svampar i en matsked jord från Studiegångens vältrampade lekplats. De flesta av dessa saknar vetenskapligt namn, och får inte heller tilldelas något sådant enligt gällande nomenklaturiskt regelverk. För att de ska kunna få ett namn måste de endera bilda en fruktkropp som vi kan använda som beläggsexemplar i herbariet, eller så måste de låta sig odlas i laboratoriet. Men inses det sakteliga så fungerar helt enkelt inte svampriket. En klar majoritet av svamparna tycks inte bilda fruktkroppar på något sätt som vi kan uppfatta, och inte heller låter de sig frammanas i laboratorieodlingsförsök. Men de finns där likväl, och det faktum att de inte böjer sig för vårt regelverk kan knappast vara en bra anledning att ignorera dem.  

– När jag började som doktorand var läget en smula kaotiskt på svampfronten. Hundratals svamparter var bara kända från DNA-sekvenser, och det fanns inget standardiserat och otvetydigt sätt att kommunicera vilka av dem man hittade var. Undan för undan var jag med och betade av flera av de problem och olösta frågor som uppstod i DNA-sekvenseringens spår.

– I DNA-sekvenseringens kölvatten dyker det även upp frågor som går mer åt policy-hållet. Är det till exempel inte dags att revidera den där nomenklaturregelboken för namnsättning en smula? Är det vettigt att bara kunna erbjuda namngivna arter juridiskt skydd mot till exempel markexploatering, nu när vi ser att de namnlösa tycks dominera stort? Och trots att DNA-sekvenser låter sig samarbetas kring så lätt, är det verkligen så att vi bjuder in tvärvetenskaplig kompetens att krama ur precis alla informationsdroppar ur våra dataset? Denna typ av frågor har jag blivit allt mer intresserad av med tiden.

Vad kan din forskning få för betydelse framöver?

– Jag har haft turen att få se mycket av min forskning omsättas i verkligheten tämligen omgående. Vårt namngivningssystem och flera av våra mjukvaruverktyg har gått och blivit något som för tankarna till standarder inom fältet. De används dagligen för att uppnå skärpa och precision i kommunikationen om vilka svampar som hittats var. Ibland tillbringar jag några minuter med att ögna igenom dagens nya citeringar. Det kan gälla saker som mag-tarmkanalen hos husdjur, svampsporer i dammtussar på rymdstationen ISS och mikrobiell tillväxt på grottmålningar. Då känner jag att, här har jag faktiskt varit med och åstadkommit någonting påtagligt. Min forskning bär frukt när andra kan besvara sina forskningsfrågor, kan man kanske säga.

Motivering till priset

Henrik Nilsson studerar svampriket med molekylära metoder. Han såg tidigt det paradigm-skifte som mykologin snart skulle komma att stå inför i och med att allt fler svamparter och svampgrupper detekterades som DNA-sekvenser i till exempel jord och ved, men aldrig som mänskligt observerbara strukturer. Tillsammans med kollegor utvecklade han en DNA referens-databas (UNITE) för att säkerställa dessa svampars rättmätiga plats i svampriket.

UNITE är idag ett standardverktyg inom mykologin, och den botaniska koden ser ut att vara på väg att ommodelleras utifrån UNITEs principer. Henriks forskning har förutom vetenskapliga genombrott lett till nya verktyg och tillämpningar. Hans excellenta vetenskapliga produktion är fältöverskridande och färgstark och omfattar omkring 130 artiklar, och runt 25 000 citeringar, vilket gör honom år efter år till en av dem mest citerade forskarna på hela Göteborgs universitet.

Inte bara hans excellenta forskning, utan även hans mycket uppskattade kollegialitet och engagemang som lärare, kursledare, handledare och vetenskapskommunikatör gör honom till en förträfflig kandidat att erhålla fakultetens forskingspris.