Himmelriket är inte platsen dit man kommer efter döden
Det grekiska ordet basileia som vanligtvis brukar översättas med ”rike” och används i uttryck som ”himmelriket” eller ”Guds rike” i svenska bibelöversättningar, användes på åtminstone fem olika sätt i judiska/kristna texter omkring vår tideräknings början. Det visar en avhandling i religionsvetenskap från Göteborgs universitet.
Att budskapet om himmelrikets ankomst stod i centrum för Jesus förkunnelse är forskningen överens om. Vissa skulle till och med säga att det är den röda tråd som binder samman alla Bibelns böcker. Men vad menades med detta uttryck? Frågar man den vanlige kyrkobesökaren får man förmodligen till svar att ”himmelriket” är platsen dit själen kommer när man dör. Ställs frågan istället till en bibelforskare blir svaret att ordet snarast betecknar Guds konungsliga styre på jorden här och nu.
Trots att ingen av de förklaringarna är helt fel, är de både var för sig och tillsammans otillräckliga, menar Tobias Ålöw, doktorand i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet. I antiken användes det grekiska ordet basileia på fler sätt än dessa.
Danielsboken och Matteusevangeliet
I sin avhandling har han undersökt hur termen basileia användes i den grekiska översättningen av den gammaltestamentliga Danielsboken och det nytestamentliga Matteusevangeliet.
– Jag menar att basileia har en enda, högst abstrakt, betydelse som betecknar det som har med kunglighet att göra. Denna abstrakta betydelse konkretiseras sedan av de textsammanhang termen används i så att mer avgränsade innebörder uppstår, säger Tobias Ålöw.
Enligt Ålöw använder Matteusevangeliet termen basileia på fem olika sätt:
- Personligt om kungen
- Abstrakt om dennes kungavärdighet
- Dynamiskt om det styre han utövar
- Kollektivt om det folk som lyder under honom
- Rumsligt om det kungarike de bor i
Dessutom kunde alla dessa användningar integreras i en konceptuell användning.
– Den som vill förstå de litterära som teologiska dimensionerna av Matteus framställning, och i förlängningen vad Jesus talade om, måste först klargöra betydelsen och användningarna av termen basileia, säger Tobias Ålöw.
Dubbla fokus på Messias och hans folk
En central slutsats av undersökningen är att även om Matteus använder basileia om Guds konungsliga styre vid en handfull tillfällen så spelar denna användning förhållandevis liten roll i relation till skildringen som helhet. Det är istället den kollektiva användningen av basileia som ”folk” som framstår som den mest frekventa och betydelsefulla kategorin för Matteus. Men även den personliga användningen av basileia som ”kung” spelar en framträdande roll. Tillsammans vittnar och bidrar dessa två användningar till Matteusevangeliets övergripande dubbla fokus på Messias och hans folk.
– I Matteusevangeliet betecknar Guds/himmelens basileia först och främst det förnyade gudsfolket och dess kung.
Avhandlingen, som är den första att undersöka alla förekomster av basileia i Matteusevangeliet mot bakgrund av semantisk monosemi/pragmatisk modulering, nyanserar i första hand vår förståelse av betydelsen och användningarna av basileia i Matteusevangeliet.
– Men den bidrar i förlängningen också till en bättre uppskattning av den Matteiska berättelsen, de teologiska idéer den förmedlar och Jesu budskap. Något som borde intressera världens mer än två miljarder kristna, säger Tobias Ålöw.
Avhandlingen The Meaning and Uses of βασιλεία in the Gospel of Matthew: Semantic Monosemy and Pragmatic Modulation försvaras vid en disputation den 11 december, kl 13.15 på Humanisten i Göteborg. Med anledning av Covid19-pandemin går det att följa disputationen digitalt.
Kontakt:
Tobias Ålöw, tel: 0739 68 51 87, e-post: tobias.alow@lir.gu.se
Text: Johanna Hillgren
(För högupplöst porträttbild på Tobias Ålöw kontakta johanna.hillgren@gu.se)
