Högt BMI i övre tonåren riskfaktor för svår covid
Män med högt BMI i övre tonåren hade ökad risk för svår covid-19 senare i livet, som krävde sjukhusvård. Det visar forskare vid Göteborgs universitet i en registerstudie.
Att övervikt och fetma utgör riskfaktorer för svår covid-19 är känt sedan tidigare, men det har saknats studier som följer stora grupper individer med tidigt identifierad fetma, och hur svårt sjuka de blir om de senare får covid-19.
I den aktuella studien, publicerad i tidskriften Obesity, ingår data från svenska värnpliktsregistret om 1 551 670 män i Sverige, födda 1950-1987, som mönstrade åren 1969-2005. Vid mönstringen mättes längd och vikt.
När mönstringsdata samkördes med sjukhusregistret, intensivvårdsregistret och dödsorsaksregistret framträdde en klar koppling mellan BMI i ungdomen och risken för att många år senare få covid-19 som krävde sjukhusvård. Ännu tydligare var kopplingen mellan BMI i övre tonåren och behovet av intensivvård vid covid.
Ökad risk redan från normalvikt
För studien hade forskarna delat in männen i sex grupper, från undervikt (BMI 15-18,5) till normalvikt i tre nivåer (18,5-20, 20-22,5 och 22,5-25) följt av övervikt (25-30) och fetma (BMI 30 eller mer). I gruppen som helhet behövde 4 315 män med covid-19 sjukhusvård under det studerade året, 2020, varav 729 intensivvårdades. 224 män i studien avled med covid.
Redan från BMI 22,5-25 i ungdomen, värden inom spannet för normalvikt, sågs de förhöjda riskerna för behov av sjukhusvård vid covid-19. Behovet ökade successivt med stigande BMI-värden från mönstringen, 15-50 år tidigare.
– På befolkningsnivå kan vi se att övervikt i sena tonåren ökar risken för sjukhusvård och intensivvård i samband med covid-19. Vid fetma i tonåren är det mer än dubbelt så hög risk att hamna på en intensivvårdsavdelning jämfört med BMI 18,5-20, säger Josefina Robertson, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, ST-läkare i infektionssjukdomar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och studiens förstaförfattare.
Maria Åberg är docent på avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, specialistläkare i allmänmedicin inom Regionhälsan i Västra Götalandsregionen och studiens sistaförfattare.
– Flera studier har identifierat övervikt som en riskfaktor för att bli svårt sjuk i covid-19 och vi visar nu att övervikt och fetma redan tidigt i livet spelar roll, säger hon.
Viktigt inför kommande pandemier
Att fetma kan kopplas till ökad risk för att bli allvarligt sjuk vid olika infektionssjukdomar, exempelvis influensa, är välkänt. Övervikt har negativ inverkan på immunförsvaret och ökar inflammationsbenägenheten, vilket kan bidra till svårare infektioner.
De tidiga BMI-värdena i den aktuella studien visade sig följa männen upp i medelåldern. Detta framgår av data från hälsotester, så kallade Hälsoprofilbedömningar, från HPI, Health Profile Institute, för 151 693 av deltagarna. Josefina Robertson igen:
– Det är intressant att se att männens BMI i tonåren är en riskfaktor för allvarlig covid-19 många år senare. Ett högt BMI i tonåren kvarstod dessutom i medelåldern, vilket är en trend som även andra studier har visat. Därför är det viktigt med förebyggande insatser mot övervikt redan i unga år, inte minst inför kommande virala pandemier, avslutar hon.
Multiplicera längd i meter med längd i meter. Dividera vikten i kilo med det talet. Exempel: 70 kg / (1,70 m X 1,70 m) = BMI 24,2 kg/m2
BMI under 18,5 kan innebära för låg vikt. BMI 18,5-24,9 kan antas vara normalvikt. BMI 25-29,9 indikerar övervikt, BMI 30 och uppåt utgör troligen fetma.
Källa: 1177 Vårdguiden