Jesper Strömbäck är nummer 11 på listan över de mest framgångsrika forskare inom samhällsvetenskap och humaniora som den internationella akademiska plattformen Research.com sammanställer.
Se hela rankingen här: https://research.com/scientists-rankings/social-sciences-and-humanities/se.
Vad tänkte du när du fick veta detta, Jesper Strömbäck?
– Jag blev mycket glad när jag fick veta det, men också en aning förvånad. Jag vet att jag ofta citeras och den här rankingen bygger ju till stor del på antalet citeringar, men jag brukar aldrig jämföra mig själv med andra forskare inom andra discipliner.
Vad betyder detta för dig som forskare och för din institution?
– Det är förstås ett viktigt erkännande, både för mig och institutionen. Jag hoppas att det ska vara en positiv faktor när vi rekryterar nya studenter och forskare, liksom i konkurrensen med andra när det gäller ansökningar om finansiering av vår forskning.
Vilken del i din forskning är den som väcker störst intresse?
– Om jag utgår från vad jag gjort hittills och vilka publikationer som citeras mest, så är det min forskning om medialisering av politiken vilket handlar om hur politik formas av medierna och mediernas logik. En annan viktig del är min forskning om hur ett förändrat medielandskap påverkar politiken, politiska attityder och beteenden samt ytterst hur demokratin fungerar. Min forskning om förhållandet mellan å ena sidan medieanvändning och å andra sidan politiskt intresse och kunskap är också något som ganska ofta citeras. Men bilden är bred – sammanlagt har jag omkring 60 publikationer som har citerats minst 100 gånger som tillsammans behandlar ett brett spektrum av ämnen.
Vad ser du själv som mest aktuellt och angeläget i din forskning just nu?
– Jag skulle säga att det handlar om vilka konsekvenser digitaliseringen och det förändrade medielandskapet har haft när det gäller hur olika slags trosuppfattningar och politiska beteenden formas liksom i slutändan hur demokratin påverkas. Det är processer som lett till att utbudet av falsk och vilseledande information än större än någonsin. Samtidigt tenderar människor att föredra information som stödjer sådant som de redan är övertygade om och som de anser. Sammantaget kan detta leda till en minskad samsyn om vad som är sant och inte. Det kan i sin tur leda till mer misstro mot etablerade nyhetsmedier och myndigheter, fler missuppfattningar och en ökad så kallad epistemisk polarisering, det vill säga en polarisering när det gäller hur vi uppfattar och tolkar kunskap.
– De här processerna har också gjort det enklare för radikala individer och grupper att komma i kontakt med varandra, organisera och mobilisera sig vilket underminerar etablerade och accepterade institutioner, normer och värderingar. Det riskerar även att leda till en ökad radikalisering men också en normalisering av radikala åsikter på ytterkanterna. Ett exempel på det är hur antidemokratiska, rasistiska och misogyna grupper har vuxit i styrka och inflytande i flera etablerade demokratier runtom i världen.
Du har just gjort ditt första år som vice prefekt med ansvar för forskningen på JMG – hur ser du på det uppdraget? Vilka är de största utmaningarna och vilka mål har du?
– Det är ett spännande uppdrag och jag är glad över att vara en del av att stärka forskarmiljön på JMG. Mitt mål är att JMG ska vara bland de ledande institutionerna för forskning om medier och kommunikation i Europa och ingå i de viktigaste internationella forskarnätverken inom vår disciplin. Men det kostar pengar att utvecklas och den viktigaste utmaningen nu är därmed ekonomin och hur vi ökar de anslag och medel vi har för forskning.
Läs mer om Jesper Strömbäck på hans personliga sida: https://www.gu.se/om-universitetet/hitta-person/jesperstromback
