Hormonet serotonin beskrivs ofta som en neurotransmittor. Dess mest kända funktion är som signalsubstans i hjärnan, där serotonin framför allt har betydelse för depression. Nobelpristagaren Arvid Carlsson var en av dem som gjorde stora bidrag till kunskapen om serotonins roll i hjärnan.
Men serotonin finns också i resten av kroppen. Hormonet passerar dock inte över blodhjärnbarriären, och behöver inte ha samma effekt i hjärnan som i övriga kroppen.
I blodcirkulationen är serotonin framförallt ett tarmhormon. I kroppen bildas serotonin i mag-tarmkanalen, där hormonet reglerar tarmrörelser. Hormonet reglerar också blodkärlens spänst. Det har spekulerats att serotonin även spelar en viktig roll för regleringen av vårt skelett, eftersom alla typer av benceller har receptorer som binder till serotonin. Resultaten från Sahlgrenska akademin visar för första gången att risken för benskörhet och fallolyckor är kopplade till nivåerna av serotonin i blodet.
– Det är känt att rökare har högre nivåer av serotonin i kroppen och att de har ökad risk att utveckla benskörhet. Det är också känt att personer som under lång tid tar SSRI-preparat, alltså selektiva serotoninåterupptagshämmare mot depression, oftare drabbas av frakturer. Vår studie är den första att klarlägga kopplingen mellan serotonin i blodet och frakturer, säger Dan Mellström, som är sisteförfattare till studien och adjungerad professor vid Sahlgrenska akademin.
Fördubblad risk för höftfraktur
I studien ingår blodprover från 950 män som ingår i studien Osteoporotic Fractures in Men i Göteborg. Blodprover som samlades in 2001-2004 frystes då in och nu har blodprovens serotoninnivåer analyserats. Serotoninnivåerna har sedan jämförts med de frakturer som inträffat under de drygt tio år som gått sedan blodproverna samlades in.
– När vi analyserat serotoninnivåerna i blodproverna delade vi in analysresultaten i fem delar, säger Hallgerdur Lind Kristjansdottir, studiens försteförfattare och doktorand vid avdelningen för internmedicin och klinisk nutrition vid Sahlgrenska akademin.
Hallgerdur fortsätter:
– När vi jämförde data mot de frakturer som inträffat kunde vi se att höftfrakturer var 2,3 gånger vanligare i den femtedel av männen som hade högst serotoninnivåer, jämfört med de andra fyra grupperna. Det är ett starkt statistiskt samband.
Hallgerdur är doktorand i ett projekt där sambandet mellan blodbildning och benbildning studeras. Handledare är Catharina Lewerin, och Dan Mellström bihandledare. I studien har forskarna tagit hänsyn till faktorer som är kända för att de ökar risken för frakturer, som rökning och ålder. Män som tog SSRI-preparat inkluderades inte i denna studie.
Allt fler får läkemedel som påverkar serotonin
Resultaten publiceras i tidskriften Journal of Bone and Mineral Research (JBMR), vars redaktion också väljer att lyfta fram studien i en längre redaktionell text. I texten konstaterar Peter Vestergaard, professor i klinisk medicin vid Universitetssjukhuset i Aalborg, att den koppling som studien presenterar mellan serotoninnivåerna i blodet och risken för frakturer bör tolkas varsamt. Han menar att resultaten kan ge anledning till oro, eftersom användningen av läkemedel som påverkar serotoninnivåerna ökar, bland annat för patienter med depression och diabetes. Utöver de ökade risker för frakturer som den underliggande sjukdomen i sig kan medföra, kan alltså ökad frakturrisk vara en möjlig biverkan av läkemedlen.
Dan Mellström tror inte att studien kommer får någon klinisk betydelse på kort sikt, men däremot att resultaten kan öka intresset för serotonin i blodet bland forskare. Han menar att fynden borde intressera forskare inom hjärta-kärl, eftersom blodförtunnande läkemedel för att förebygga hjärtinfarkt och annan hjärtkärlsjukdom påverkar trombocyterna i blodet, som också har betydelse för benomsättningen.
– Trots att allt blod bildas i benmärgen är inte sambandet mellan ben och blod lika självklart för forskare, men jag tror det finns ett ökande intresse. Studier pågår i andra länder, senaste halvåret har det kommit stora mängder data, säger Dan.
Olika verkan på muskler och ben
Höga serotoninnivåer är svagt kopplat till lägre hållfasthet i skelettet, men har en omvänd påverkan på kraften i musklerna – personer med höga nivåer av hormonet har större muskelkraft än de som har låga serotoninnivåer. Fall är en viktig faktor för frakturer, i denna studie hade män med låga serotoninnivåer i blodet oftare ramlat senaste året.
– Serotonin har negativ verkan på benen, men verkar positivt för musklerna. Det är första gången vi ser att ett hormon har olika verkan på muskulatur och på ben, säger Dan Mellström, som drar sig till minnes hur han för många år sedan diskuterade serotonin ur en evolutionsbiologisk synvinkel med Arvid Carlsson:
– Arvid ansåg att hormonet sannolikt var inblandad i en gammal fäkta-eller-fly-instinkt, under en tid för många tusen år sedan. Då var det viktigt för kroppen att kunna styra om energi till muskler, andning, lungor och hjärta, samtidigt som energianvändningen i tarm och benuppbyggnad drogs ned till ett minimum. Det är en intressant tanke, men det återstår mycket forskning om serotoninets roll i vår kropp.
Här kan du läsa artikeln
Text: Elin Lindström
