Hur blir man en av världens mest citerade forskare?
Karl Swedberg är seniorprofessor vid institutionen för medicin och en världens mest citerade forskare förra året. Här ger han tips på hur både unga och väletablerade forskare kan tänka för att få genomslag för sin forskning och öka sina citeringar.
Det är femte året i rad analysföretaget Clarivate Analytics publicerar sin lista över världens topp-en-procent mest citerade forskare det senaste året. Totalt kvalar fem GU-forskare in på listan.
Karl Swedberg är med för andra gången och har till dagens datum över 600 publiceringar, mer än 60 000 citeringar och ett H-index på 104. Det senare innebär att han har 104 publiceringar som är citerade minst 104 gånger, ett mått som alltså indikerar både genomslag och produktivitet.
– En tumregel är att man inte ska vara så kaxig om ens H-index inte slår ens ålder. Mer tid ger ju generellt mer publiceringar. Min guldålder är passerad forskningsmässigt eftersom jag inte leder några studier längre, men det är kul att kunna hänga med ett tag till, säger han.
Revolutionerade behandling vid hjärtsvikt
Hur kommer det sig då att Karl Swedberg har blivit så citerad? Främst tror han att det beror på att han har deltagit mycket i internationella nätverk och skrivit behandlingsriktlinjer (guidelines), vilket ofta ger många citeringar. Han tror också att han har varit bra på att hålla sig framme och komma med idéer.
– Jag upplever att många svenska forskare är lite återhållsamma i stora internationella sammanhang, jämfört med amerikanska kollegor till exempel. Här kan vi bli bättre på att ta för oss, säger han.
Mest välkänd är Karl Swedberg för sin forskning kring hjärtsvikt och hjärtinfarkt. På 70- och 80-talet var han först i världen att beskriva hur betablockerare och ACE-hämmare kan rädda livet på människor med hjärtsvikt, något som nu är standardbehandling.
Idag är han även professor i kardiologi på Imperial College i London, associate editor vid tidskriften European Heart Journal och arbetar som vetenskaplig rådgivare på Centrum för personcentrerad vård (GPCC). Han är också en flitigt anlitad i data monitoring committees, som är grupper med fristående experter vars uppgift är att övervaka patientsäkerhet under pågående kliniska studier.
– Just nu medverkar jag i ett tiotal säkerhetskommittéer i stora studier, varav jag leder åtta. Det är ett spännande arbete som inte ger så mycket vetenskaplig credit eller citeringar, men som visar på stort förtroende från uppdragsgivaren, säger han.
Tre tips från Karl Swedberg – så ökar du dina citeringar
- Nätverka – både hemma och internationellt. Att nätverka är kanske det viktigaste för att få genomslag. Det ger både kontaktytor och idéer. Försök att medverka i internationella organisationer inom ditt område. Ta för dig och föreslå projekt! På så sätt kan du komma med i konsensusdokument och guidelines. Det ger som regel många citeringar.
- Utnyttja stora databaser. Det gäller särskilt unga forskare. Håll dig framme vid stora databaser som används i internationella studier och kom med förslag på analyser. Ofta finns mycket bra data som väntar på att bli analyserad, men det behövs idéer och arbetskraft.
- Välj rätt tidskrifter. De stora tidskrifterna lever på att bli citerade och publicerar bara arbeten som de vet kan ge stort genomslag. Så sikta högt, ofta finns dottertidskrifter till de stora tidskrifterna som också är högt rankade om din studie inte riktigt platsar. Undvik open access tidskrifter, eftersom de inte citeras i samma grad.
TEXT: KARIN ALLADER