Omkring fyra procent av anställda, doktorander och studenter vid 38 av landets lärosäten anger på en enskild fråga att de under de senaste 12 månaderna blivit utsatta för ”icke önskvärd sexuell uppmärksamhet på arbetet/studieplats”. Omfattningen av utsattheten skiljer sig dock åt mellan olika kategorier. Bland studenter som är kvinnor uppger sex procent att de utsatts under de senaste tolv månaderna, medan motsvarande siffra för anställda män är två procent.
För att fånga genusbaserad utsatthet ur ett situationsbaserat perspektiv under en längre tid har elva frågor ställts som beskriver olika former av icke önskvärda sexuella beteenden. Här uppger totalt 38 procent av de svarande att de upplevt något av dessa beteenden minst en gång under sitt arbets-/studieliv. Med detta mått redovisar gruppen doktorander som är kvinnor högst andel utsatta – 53 procent.
Rapporten bidrar till förebyggande arbete
– Vi startade det gemensamma forsknings- och samverkansprogrammet 2018, som en följd av metoo-uppropen. Vi vill öka kunskapen om förekomsten av genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier i högskolesektorn, analysera bakomliggande orsaker och på så sätt skapa bättre möjligheter för att motverka trakasserier, mobbning och andra oönskade och olämpliga beteenden, säger Anna Wahl, vicerektor vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) och ordförande i forsknings- och samverkansprogrammets styrgrupp.
Förutom KTH så drivs programmet av Karolinska Institutet (KI), Malmö universitet och Nationella sekretariatet för genusforskning (Göteborgs universitet). I dag, den 20 maj, presenteras den första rapporten inom ramen för arbetet.
– Det handlar om delar av nationella resultat från en större enkät som genomfördes 2021, i samarbete med Statistiska centralbyrån. Totalt har 38 918 anställda, doktorander och studenter vid 38 lärosäten svarat på enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 31,9 procent. Vi hoppas att den rapport vi nu presenterar ger motivation till ett förbättringsarbete som kan leda till minskad utsatthet bland främst unga, kvinnor och studenter. Vi räknar med att kunna följa upp den här rapporten senare för att se om det blivit några förbättringar, säger Karin Dahlman-Wright, KI, som leder forsknings- och samverkansprogrammet.
Enkäten innehöll, förutom frågor om förekomst av sexuella trakasserier, också frågor om organisatorisk och social arbetsmiljö, hälsa, utsatthet för mobbning, hat och hot och liknande.
– Resultaten pekar på att genusbaserad utsatthet påverkar alla grupper i vår sektor. Särskilt kvinnor som är doktorander rapporterar hög utsatthet för sexuella trakasserier, i jämförelse med internationell forskning. Detsamma gäller andelen män som rapporterar utsatthet. Sammantaget visar detta att vi, trots flera decennier av förebyggande arbete, behöver öka ambitionsnivån på flera sätt, säger Fredrik Bondestam, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning och medlem i programmets styrgrupp.
Ytterligare analyser i nästa steg
Arbetet inom forsknings- och samverkansprojektet går nu vidare. Bland annat kommer utfallet från enkätsvaren att analyseras ytterligare. Parallellt med detta hoppas styrgruppen för programmet att den här första redovisningen från programmet ska leda till diskussion och aktiviteter ute på landets lärosäten.
– I dag redovisar vi nationella siffror, men förmodligen ser utfallet olika ut för olika universitet och högskolor. Orsakerna till dessa skillnader kan vara flera, till exempel lärosätets storlek eller inriktning, men det kan också handla om hur aktivt ledningar och chefer tillsammans med medarbetare och studenter arbetar med frågor som rör genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier. Vi hoppas att den här redovisningen kan inspirera sektorn att se de här problemen och utmaningarna ännu tydligare, säger Kerstin Tham, rektor vid Malmö universitet och medlem i styrgruppen.
