Idéhistoria - från antikens tänkare till den moderna miljörörelsen

En hittade till ämnet via Columbus, en kom via matematiken. Men studenterna Agneta Gunnarsson och Viktor Ahnfelt är överens om att de har hittat rätt med idéhistoria.

– Det är det roligaste jag någonsin har gjort! säger Agneta Gunnarsson.

Hon jobbade med högteknologiska processer i tjugo år innan hon tog tjänstledigt för att börja plugga igen. Bland annat läste hon om kolonialismen, men tyckte inte att hon fick svar på sina frågor om människans agerande genom historien.

Hur kom det sig till exempel att Columbus tvivlade på att de invånare han träffade på i Amerika var riktiga människor?

– Det fascinerade mig hur den vite mannen, europén, har kunnat hävda sin överlägsenhet mot de människor som han mött under sina forskningsresor, säger Agneta Gunnarsson.

– Men jag fick aldrig svar på frågan varför? – hur blev det så, hur tänkte de? Då lusläste jag kurskatalogen, hittade idéhistoria och tänkte "yes"!

Från antikens filosofer till nutid

I dag har hon läst två terminer och fått svar på sina funderingar. I ämnet idé- och lärdomshistoria studeras idéer utifrån olika områden: politisk och samhällelig utveckling, miljö, filosofi, genus, ekonomi, vetenskap, estetik och religion.

Vilka idéer har setts som centrala och återaktiverats genom historien, vilka röster har inte blivit hörda?

Under första året går studierna från Mesopotamien till Rachel Carson och den moderna miljörörelsens framväxt. Från antikens filosofer till nutid – med stopp i till exempel den naturvetenskapliga revolutionen, den amerikanska revolutionen och den franska – där också civilisationskritiska och teoretiska perspektiv behandlas. Hur skriver vi historia?

– Det är helt fantastiskt! Kurserna är så bra uppbyggda, vi börjar med det breda och så specialiserar vi oss mer och mer. Sedan kan man faktiskt skriva uppsats om det mesta, säger Agneta Gunnarsson.

Ville förena olika intressen

Viktor Ahnfelt håller med. Han läste bland annat filosofi och matematik innan han hittade till idé- och lärdomshistoria.

– När jag läste filosofi förstod jag att jag är intresserad av matematik av de rent filosofiska skälen: vad matematisk kunskap är, synen på matematik som vetenskapens krona. Sedan ville jag hitta ett ämne som förenade mina olika intressen. Då började jag läsa idéhistoria och insåg att ämnet är så brett att jag kan skriva om precis det som intresserar mig, säger Viktor Ahnfelt.

Ska studera brevväxling mellan två filosofer

I dag har han precis påbörjat sitt masterarbete, som kommer att handla om en brevväxling mellan två analytiska filosofer – Bertrand Russell och Gottlob Frege – i början av 1900-talet.

– Jag ska titta på hur de skrev om matematik i sina brev, hur de presenterade sina idéer för varandra och hur den diskussionen eventuellt påverkade deras senare teorier.

Reseskildringar av två vetenskapsmän

Agneta Gunnarsson har nyligen skrivit sin B-uppsats i idéhistoria och jämförde då reseskildringar av två vetenskapsmän: Alexander von Humboldt och Charles Darwin, som båda for till Amerika i början på 1800-talet.

– Jag ställde frågor om vilken människosyn som kom fram i texterna, vilken syn på vetenskap och vilken syn på natur. Vilken bild av infödingar – som de kallades då – förmedlas i de reseberättelser som dessa två män tar tillbaka till Europa, säger Agneta Gunnarsson.

Vill doktorera

Hon har påbörjat sin tredje termin idéhistoria och vill gärna fortsätta sen, kanske läsa masterprogrammet Kritiska studier. Viktor Ahnfelt vill doktorera och har redan en färdig idé. Båda rekommenderar ämnet varmt.

– Att läsa idéhistoria som första kurs efter gymnasiet skulle nog vara väldigt bra, säger Viktor Ahnfelt.

– Vi blir bildade, och även utbildade i olika teorier och sätt att läsa en text. Vi lär oss även att tänka kritiskt: i vilket syfte skrevs den här texten och för vem? Det är också spännande att läsa om de idéer människor har haft om natur, samhälle, politik, vetenskap – varför fanns de, varför finns de kvar, hur hänger de ihop, vad leder det till? Man ser sammanhangen, säger Agneta Gunnarsson.

Sök våra kurser senast den 15 april på www.antagning.se!

För studievägledning, kontakta Kristina Svensson: telefon 031-786 4519, e–post kristina.svensson@lir.gu.se
 

Text: Elin Widfeldt

Bilder: Johan Wingborg