Idéhistoria ledde till jobb och doktorandtjänst i München
Studier vid Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet, främst inom idéhistoria, gjorde Jonatan Palmblad intresserad av vilken plats humaniora har i miljödiskussionen. I dag både arbetar och doktorerar han på Rachel Carson Center i München, en av världens främsta institutioner för miljöhumaniora.
Jonatan Palmblad har alltid vetat att han vill läsa på universitetet, men inte vad. Intresset för kultur och historia ledde till flera år vid Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet: först läste han Liberal arts-programmet och sedan masterprogrammet Kritiska studier. Framförallt fastnade han för ämnet idé- och lärdomshistoria.
– Jag kände mig väldigt hemma där, det kändes rätt. Inom idéhistoria kan man titta på saker med de breda dragen, jag behövde inte begränsa mig, säger Jonatan Palmblad.
Sökte praktikplats
Han läste också en kurs i humanekologi, och började fundera på vad humaniora har för plats i miljödiskussionen. Mot slutet av sina studier sökte Jonatan Palmblad praktikplats på Rachel Carson Center for Environment and Society, en internationellt viktig institution för miljöhumaniora.
Det är ett forskningscentrum som drivs av Ludwig-Maximilians-Universität i München tillsammans med Deutsches Museum, Tysklands största teknologimuseum.
– Verksamheten bygger mycket på att forskare från hela världen får ”fellowships” så att de kan vara vid centrumet en period och skriva på sina böcker. Det är mestadels humanister som fokuserar på miljöfrågor.
Redaktionschef och curator
Efter tre månader som praktikant blev Jonatan Palmblad anställd vid Rachel Carson Center. Hans arbete är uppdelat i två delar: dels är han redaktionschef för centrumets onlinetidskrift Arcadia, dels är han curator för dess virtuella utställningar.
– Det är vetenskapliga och historiska artiklar som läses av både andra forskare och av en intresserad allmänhet. Det är text med multimedia, oftast bilder men det kan även vara ljud, filmer och interaktiva kartor. Huvudsaken är att det inte bara ska vara text utan mer interaktivt.
Skriver om amerikansk filosof
Efter bara några månader fick han också en tjänst som doktorand, vilket gör att han delar sin tid mellan sina två jobb och arbetet med avhandlingen. Där skriver han om den amerikanske sociologen och filosofen Lewis Mumford och miljöaspekten av hans filosofi.
– Han var en intellektuell gigant på 1900-talet och hans filosofi har många beröringspunkter med den teori om mänsklig miljöpåverkan som vi i dag kallar för Antropocen. Det finns en vidareutveckling av det begreppet som heter Teknocen som innebär att tekniken har en väldigt stor del i miljöförstöringen. Lewis Mumford kopplade samman miljö, människa och teknik på ett sätt som gjorde att man kan kalla honom för en tidig miljöhumanist. Han förutsåg mycket av den diskussion vi har i dag, och varnade också för det som händer nu.
Uppskattar den internationella miljön
Jonatan Palmblad uppskattar den internationella miljön vid Rachel Carson Center och trivs väldigt bra både med arbetsplatsen och med att bo i München. Vad han ska göra när avhandlingen är klar vet han inte riktigt än, men området idé- och lärdomshistoria vill han aldrig lämna.
Vad har du fått med dig från dina humaniorastudier vid Göteborgs universitet?
– Det var fokus på kritiskt tänkande, det tycker jag har hjälpt mig väldigt mycket. De filosofiska frågorna har gett mig en nyfikenhet som fortfarande driver mig när jag tittar på de stora och djupa frågorna.
Text: Elin Widfeldt
LÄS OCKSÅ: Björn Billing, lektor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, har nyligen publicerat en studie i Arcadia om Rya skog.