Inga tecken på hjärnskada efter akut covid-19
Sex månader efter genomgången covid-19 fanns inga tecken på aktiv hjärnskada hos de hundra patienter som ingick i en studie från Göteborgs universitet. Detta oavsett hur svårt sjuka de varit, eller kvarstående neurologiska symtom. Resultaten tyder på att så kallad postcovid inte beror på fortgående skador på centrala nervsystemet.
Påverkan på centrala nervsystemet, CNS, och tecken på hjärnskada har beskrivits sedan början av SARS-CoV-2-pandemin. Forskarna bakom den nu aktuella studien har tidigare, genom att mäta en blodbaserad biomarkör för hjärnskada, visat att inlagda patienter som fick syrgasbehandling eller intensivvård ofta hade tecken på hjärnskada.
På senare tid har det dessutom blivit allt tydligare att många patienter lider av kvarstående neurologiska komplikationer efter den akuta fasen av covid-19. I begreppet postcovid ingår bland annat apati, trötthet och nedsatt kognitiv funktion.
Mekanismen för hur covid-19 ger kvarstående neurologiska symtom är fortfarande inte helt klarlagd. I en uppföljningsstudie strävade forskarna efter att undersöka hur nivåerna av de aktuella biomarkörerna i plasma utvecklades över tid hos patienter som återhämtat sig från covid-19, med och utan kvarstående besvär från CNS.
Normalisering av markörerna
Studien som presenteras i tidskriften EBioMedicine omfattade 100 covid-19-patienter som rekryterats från Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Studiepopulationen delades in i grupper efter sjukdomens svårighetsgrad: lindrig, måttlig och svår covid-19. Blodprover samlades in under den akuta sjukdomsfasen samt tre respektive sex månader efter infektionen.
I den akuta fasen uppvisade patienter som behövde sjukhusvård och fick syrgasbehandling eller mekanisk ventilation en ökning av NfL (neurofilament light chain-protein), en biomarkör som ökar vid neuronal skada, och av GFAp (gliafibrillärt surt protein), en biomarkör som indikerar skada på eller överaktivering av astrocyter. Vid uppföljningen återgick alla biomarkörer till normala nivåer.
Vid klinisk uppföljning efter tre respektive sex månader rapporterade 50 av de 100 rekryterade patienterna ett eller flera neurologiska symtom. De vanligaste symtomen var trötthet, så kallad hjärndimma, och kognitiv försämring som minnesförlust och bristande koncentration. Anmärkningsvärt var att det inte fanns någon skillnad i frekvensen av något av symtomen mellan grupperna med olika sjukdomssvårighetsgrad.
Mer forskning om postcovid
– Resultaten från den här studien betonar vikten av vidare forskning för att validera omfattningen av kvarstående neurologiska symtom och återhämtning, men också för att undersöka den faktiska orsaken till tillståndet. Detta är av stor betydelse ur forsknings- och folkhälsoperspektiv, i sökandet efter bättre vård för denna patientgrupp, säger Nelly Kanberg, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och ST-läkare vid avdelningen för infektionssjukdomar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin och överläkare vid avdelningen för infektionssjukdomar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, leder akademins kliniska forskning om covid-19. Resultaten av studien är enligt honom av stor betydelse och uppmuntrande för patienter med långvariga symtom efter covid-19.
– Neurologiska komplikationer är vanliga vid covid-19 och kan hos vissa patienter fortsätta flera månader efter den akuta fasen. Det är lugnande att de förhöjda koncentrationerna av markörer för hjärnskada återgår till det normala tre till sex månader efter den akuta fasen av covid-19, vilket tyder på att det inte finns någon kvarstående hjärnskada och att det finns god chans till återhämtning även för patienter med fortsatta postakuta neurologiska och kognitiva symtom, säger Gisslén.
Titel: Neurochemical evidence of astrocytic and neuronal injury commonly found in COVID-19