– Vi vet genom forskning att personcentrerad vård är bra och alla är överens om att en personcentrerad, nära vård är en förutsättning för att få framtidens hälso- och sjukvård och omsorg att fungera, men nu krävs mer kunskap om hur. Så inleder Andreas Fors, professor i vårdvetenskap och föreståndare för forskarskolan SHIFT CARE, diskussionen när representanter från olika forskningsplattformar och andra initiativ om Nära vård samlades på Academicum för att kartlägga nuläge och samverkan. Forskarskolan SHIFT CARE samlar just nu över 15 doktorandprojekt från fem olika högskolor på temat Nära vård för att stärka kunskapsutveckling på området.
Brobyggande för framtidens hälso-och sjukvård
Nära vård bygger på digitala och hybrida lösningar för att få en kostnadseffektiv och hållbar vård med hög kvalitet och med sömlöst samarbete genom hela vårdkedjan. Detta är utgångspunkten för forskningsplattformen SHIP, där Södra Älvsborgs sjukhus, Chalmers och Göteborgs universitet forskar tvärvetenskapligt om Nära vård, bland annat med säker läkemedelshantering och vårdmiljöer i fokus. SHIP strävar efter att ha ett effektivt kunskapsutbyte mellan akademi och verksamhet och att ta fram kontinuerliga metoder för bättre resursutnyttjande och hälsa hos framförallt sköra äldre.
Rikta resurserna mot kroniskt sjuka
När vården flyttar hem är en satsning inom Chalmers som under några års tid har analyserat systemfrågorna kring vården. Andreas Hellström, forskare och projektledare, poängterade att cirka 80-85% av vårdkostnaderna är kopplade till kroniska sjukdomar och att nuvarande organisation inte är optimerad för denna belastning. Politiska beslut och en större medvetenhet kring kostnadsstrukturen är nödvändig för att möjliggöra en hållbar omställning menar Hellström. Därmed behövs en omfattande samverkan och strukturella förändringar inom sjukvården.
– Vi måste gå från ett resursdefinierat system till ett behovsdefinierat. Vården måste flytta fokus från akutvård till att i stället stödja långsiktiga hälsobehov. Vi behöver se en utveckling av sjukhusvård i hemmet och effektivisera med hjälp av teknologi och expertkonsultationer på distans.
Att skapa trygghet sparar resurser
Maria Taranger, områdeschef på Sahlgrenska sjukhuset, var inne på liknande tankegångar när hon gav exempel på ekonomiska och logistiska fördelar med att förhindra onödiga sjukhusbesök. Genom att införa mobila närsjukvårdsteam har man drastiskt kunnat minska transportbehovet exempelvis från särskilda boenden och därmed även minska ambulansinläggningar, vilket frigör resurser och minskar belastningen på akutsjukvården.
Sahlgrenska hemma är ett projekt som arbetar under devisen, ”Hemma först, sjukhus när det är nödvändigt”. Maria Taranger menar att om man förhindrar onödiga vårdtillfällen ger det stora besparingar, framför allt i mindre lidande för patienterna men det minskade behovet av slutenvård gör att man kan minska överbeläggningsgrad, slippa bygga ut fler vårdplatser och kanske till och med klara sig på färre vårdplatser trots en ökande åldrande befolkning. under förutsättning att man kan stänga vårdplatser.
Sahlgrenska hemma är ett projekt som arbetar under devisen, ”Hemma först, sjukhus när det är nödvändigt”. Maria Taranger menar att om man förhindrar onödiga vårdtillfällen ger det stora besparingar, framför allt i mindre lidande för patienterna men det minskade behovet av slutenvård gör att man kan minska överbeläggningsgrad, slippa bygga ut fler vårdplatser och kanske till och med klara sig på färre vårdplatser trots en ökande åldrande befolkning. under förutsättning att man kan stänga vårdplatser.
– En stor del av all vård som kommer till akuten eller slutenvården är inte dramatiska eller livshotande.. Därför har det mobila närsjukvårdsteamet som Sahlgrenska prövat visat sig fungera så väl. Vården som efterfrågas är ofta enkel att lösa och dessa punktinsatserna från de mobila team har dessutom bidragit till att skapa en stor trygghet hos patienterna. Men självklart kan det bli en utmaning. Nästa steg blir att testa mer intensiv sjukvård i hemmet med besök en eller flera ggr dagligen, möjlighet till monitorering och kontakt hemifrån dygnet runt, menar Taranger.
Anpassning och samverkan – nyckeln till Nära vård
Flera av de diskuterade projekten handlar om forskning och innovation, delvis med fokus på att anpassa sjukvårdsutrustning för hemmabruk. Denna omställning kräver dock betydande anpassningar, inte minst för att personal ska kunna hantera den tekniska utrustningen effektivt.
– Det är avgörande att de strukturer som finns fungerar för personalen, påpekar Helen Sjöland, kardiolog på Östra sjukhuset. Ramona Schenell och Lisa Berneus från Göteborgs stad håller med.
– Vi måste beakta personalens perspektiv, inte minst de som arbetar i hemtjänsten. Vi måste samverka intensivt runt detta. Det är ett problem att vi är öar i ett vårdlandskap, när vi har samma mål och intresse.
Nära vård är alltså inte bara en fråga om att göra rockader och implementera ny teknik. Det handlar om att ge varje person de verktyg och det stöd de behöver för att hantera sin egen vård och behandling på bästa sätt, vilket förstärker betydelsen av personcentrerad vård och lokala nätverk som stöder denna vision.
– Det är tydligt att vården står inför en transformation där mod, innovation och samverkan kommer att vara avgörande för att navigera framåt för att bättre möta dagens och morgondagens behov säger Karin Ahlberg, prefekt vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa.
