Andreas Fors, docent i vårdvetenskap beviljas 4,5 miljoner kronor för sin studie PCC@Work - Personcentrerat arbetssätt och hälso- och sjukvårdspersonalens arbetshälsa och arbetsmiljö.
Etisk stress, hög arbetsbelastning och missnöje med arbetssituationen kan leda till svårigheter med att rekrytera och behålla hälso- och sjukvårdspersonal handlar om tillämpning av ett personcentrerat arbetssätt vilket innebär en omstrukturering av arbetsmiljön, vilket kan förbättra arbetstillfredsställelsen och minska upplevd stress.
– Det är glädjande och inspirerande att Forte i och med det beviljade anslaget ger oss möjlighet att generera ny kunskap om och hur ett personcentrerat arbetssätt påverkar den arbetsrelaterade hälsan hos hälso- och sjukvårdspersonal säger Andreas Fors. – Jag vill gärna lyfta fram mina medsökande, Gunnel Hensing, Malin Axelsson, Inger Ekman, Monica Bertilsson, Cornelia van Diepen, Hanna Gyllensten och Susanne Bernhardsson.
Etisk stress inom förlossningsvården
Karolina Lindén, docent och leg barnmorska beviljas 5 miljoner kronor för en del inom projektet COPE Staff. Detta är en öppen, longitudinell kohortstudie som startades under pandemin.
Karolina och hennes forskarkollegor har fått medel för en delstudie om etisk stress. Etisk stress uppstår när externa faktorer hindrar sjukvårdspersonal från att arbeta på det sätt de anser vara bäst
för patienten. Syftet med studien är att studera förekomst av- och samband mellan etisk stress och ohälsa hos sjukvårdpersonal som arbetar med graviditets-, förlossnings- och nyföddhets/neonatalvård samt de organisatoriska förutsättningarna på arbetsplatsen.
– Tidigare studier om etisk stress har haft små populationer och ofta ensidigt fokuserat på individen eller professionen säger Karolina Lindén. I vårt projekt antar vi ett vidare perspektiv och hoppas kunna besvara vilka organisatoriska arbetsmiljöfaktorer som påverkar nivån av etisk stress över tid.
– COPE Staff är en tvärprofessionell forskningsansats med flera olika forskningskompetenser representerade vilket gör att vi naturligt vrider och vänder på frågeställningar i forskargruppen. Personligen är jag glad över att kunna utreda eventuella samband mellan förekomst av etisk stress och avsikt att lämna yrket, ohälsa hos sjukvårdpersonalen och försämrad patientsäkerhet säger Karolina Lindén. – Anslaget kommer att leda till att Magnus Åkerström, docent vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa och forskningsledare vid Institutet för Stressmedicin och jag kan fördjupa vårt samarbete och anta doktorander tillsammans.
Mindre social isolering bland äldre
Ett annat projekt som finansieras med 4,9 miljoner från Forte leds av Axel Wolf, docent vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Projektet handlar om hur ofrivillig ensamhet bland äldre kan minskas, och genomförs i ett konsortium med forskare från Göteborgsregionens kommunförbund (GR), Göteborgs universitet, IT universitetet i Köpenhamn samt representanter för användare av äldreomsorg och äldre medborgare.
– Vårt nya Forteanslag möjliggör att vi kan utveckla och testa metoder för att kombinera lokala learning labs med äldre, anhöriga och personal samt den digitala infrastrukturen för nationellt medborgardeltagande, säger Axel Wolf.
Projektet ska utveckla metoder för samproduktion av äldreomsorg och utforska potentialen hos nationella digitala medborgarpaneler och lokala rum för lärande (learning labs) för att stödja effektiv, jämlik och tillgänglig delaktighet av äldre personer i utveckling av välfärdstjänster.
Förutom att hitta nya vägar för att minska och förebygga ensamhet och social isolering ska projektet också utveckla metoder som kombinera större digitala medborgarpaneler med kunskapen i den lokala kontexten.
– Svårast blir nog att kunna hitta personer med social isolering eller ensamhet som vill medverka i projektet. Därför är förankring och samverkan med flera organisationer otroligt viktigt, bland annat med patient- och brukarorganisationer, säger Axel Wolf.
