Internationellt pris till Björn Rydevik för hans forskargärning om ryggsmärta

Bild

Om priset

Detta pris för exceptionella prestationer inom ryggforskning delas ut årligen av den vetenskapliga föreningen International Society for the Study of the Lumbar Spine (ISSLS). Björn Rydevik tog emot 2024 års pris i slutet av maj, under föreningens konferens i Milano, Italien. Priset går till en framstående klinisk eller grundvetenskaplig forskare som gjort stora bidrag till kunskapsutvecklingen inom området ryggsjukdomar. Betydelsefulla insatser för föreningen ISSLS beaktas också. Priset är uppkallat efter Leon L. Wiltse, en av grundarna till ISSLS.

– Det är ett erkännande och en stor ära. Det gläder mig mycket att kollegor som nominerat mig tyckt att det livsverk jag gjort inom ryggforskningen tillsammans med andra förtjänar detta fina pris, säger Björn Rydevik, seniorprofessor i ortopedisk kirurgi.

Under flera decennier har Björn Rydevik varit en av de tongivande forskare som bidragit till att sätta Göteborg på världskartan inom ryggforskning. Priset han fått heter ISSLS Wiltse Lifetime Achievement Award, uppkallat efter en av grundarna till the International Society for the Study of the Lumbar Spine (ISSLS). Björn Rydevik tog nyligen emot priset under en ceremoni på den internationella föreningens möte som i år var i Milano, Italien. Han har i många år varit medlem och aktiv i föreningen, som i år fyller femtio år. Fram tills nyligen var det administrativa hjärtat för ISSLS förlagt till Göteborg, och vid två tillfällen har dess årliga möte också varit i vår stad.

Ryggsmärta i fokus

– Föreningen är till för alla yrkeskategorier som arbetar med ryggsmärta, från ortopeder, reumatologer och fysioterapeuter till ingenjörer, psykologer och grundforskare. Mötet brukar samla som mest uppemot 500 deltagare, och allt sker i samma session. Alla dessa människor som arbetar med ryggsmärta sitter alltså i samma rum och lyssnar på och diskuterar med varandra, berättar han.

Björn Rydevik disputerade 1979 med en avhandling om experimentella studier av kompressionsskador på perifera nerver. Hans huvudhandledare var Göran Lundborg, som sedermera blev professor i handkirurgi vid Lunds universitet. Arbetet genomfördes i det laboratorium som leddes av Per-Ingvar Brånemark, vilket Björn beskriver som en mycket dynamisk miljö.

Brånemark inspirerade sina medarbetare att se möjligheter

– Per-Ingvar Brånemark var en stor visionär, som uppmanade oss alla att fortsätta arbeta kliniskt parallellt med vår forskning. Han inspirerade sina medarbetare att se möjligheter. Brånemarks egen forskning fokuserade på att klarlägga hur benvävnaden reagerar på olika implantat, men laboratoriet arbetade brett med att förstå även andra typer av vävnadsskador efter traumatisk skada eller annan form av påverkan, säger Björn Rydevik som också framhåller att Alf Nachemson var en mycket viktig förebild och mentor i det kliniska arbetet och forskningen inom ryggortopedi.

Både mekanik och biologi

Tillsammans med sina kollegor insåg Björn Rydevik tidigt att diskbråck inte bara kan vara ett mekaniskt problem, utan det måste också finnas biologiska faktorer. Den svåra smärta som ofta strålar ut i ben eller armar vid ett diskbråck kan inte bara bero på att diskvävnaden trycker på intilliggande nervrot. Björn Rydevik och medarbetare publicerade den första översiktsartikeln om detta i tidskriften Spine 1984, där de lanserade idén att det måste finnas någon slags substanser inne i ryggdiskarnas kärna som vid diskbråck läcker ut och orsakar inflammation i och kring nervroten. Flera års forskningsarbete senare blev gruppen också först i världen med att visa att kroppsegen vävnad från ryggdiskens kärna mycket riktigt kan starta en inflammationsprocess vid nerverna i ryggraden, utan mekaniskt nervtryck från ryggdisken.

– Nerverna i ryggen ligger inneslutna i kotpelaren, där benvävnaden i skelettet vanligtvis skyddar dem från mekaniskt tryck. Dessa nerver saknar därför de skyddande bindvävshöljen som andra nerver har, i exempelvis armar och ben. När kärnan i en ryggdisk buktar ut som vid diskbråck exponeras diskvävnad för cirkulationen, och en kaskad av reaktioner startar, förklarar Björn Rydevik och fortsätter:

– Den som haft ischias vet hur otroligt smärtsamt det kan vara. Våra fynd kan förklara bakomliggande orsaker till sådan smärta. Resultaten uppmärksammades stort inom ryggforskningen, och har senare också bekräftats av andra forskargrupper i uppföljande experiment.

_{Stark ryggforskning}

Den fortsatta forskningen om den biologiska processen bakom ryggsmärta och ischias visade bland annat att molekylen TNF (tumörnekrosfaktor) spelar en viktig roll i denna utveckling. Under ett flertal år var forskningen sedan inriktad på att öka förståelsen för samspelet mellan mekaniska och biologiska faktorer för uppkomsten av ischiassmärta och annan nervsmärta vid diskbråck, spinal stenos och andra smärttillstånd i ryggen. Björn Rydevik framhåller att han haft förmånen att ha många kunniga och engagerade medarbetare som gjort stora insatser i denna forskning.

Genom alla år har Björn Rydeviks forskning också berikats av goda internationella samarbeten. Han arbetade efter sin disputation en period vid University of California San Diego vilket ledde till långvarigt samarbete med forskare vid detta universitet. Ett särskilt fruktsamt utbyte bedrev han och hans medarbetare i närmare tjugo år med professor Shinichi Kikuchi och hans forskargrupp vid Fukushima Medical University. Shinichi Kikuchi blev sedermera också hedersdoktor vid Sahlgrenska akademin. Utbytet innebar att många unga lovande japanska forskare inom ortopedi kom till Göteborg för att arbeta med ryggforskning.

– Det var väldigt produktivt, där flera andra forskare inom Sahlgrenska akademin också bidrog. Personligen fick jag en fin vänskap. Jag besökte Japan ett stort antal gånger under de åren, berättar Björn Rydevik.

Fantastisk studietid

Läkare är ofta ett yrke som går i familjen, men så var inte fallet för Björn Rydevik. Han sökte och kom in på läkarlinjen sedan hans intresse väcktes av några vänner som redan läste medicin.

– Jag tyckte att utbildningen i Göteborg var väldigt bra, med hög kvalitet och engagerade lärare som också blev inspirerande förebilder. Det kändes som att utbildningen var en tydlig del av kliniken, även om vi på den tiden började med två teoretiska år på Medicinareberget, minns Björn.

Studentorkestern Blåshjuden har än idag en särskild plats i Björn Rydeviks hjärta. Under studietiden spelade han bastuba i orkestern, och musiken som spelades var oftast medryckande marscher. Orkesterns formella benämning är Kungliga HofMessingsMusiqueCorpsen (KHMMC) Blåshjuden af Götheborg.

– Det var en fantastisk period. I orkestern lärde jag också känna Göran Lundborg, som senare blev min handledare när jag var doktorand. Jag försöker fortfarande se och höra Blåshjuden spela när jag får chansen, säger Björn, som under många år också hade äran att vara utsedd som inspektor för Sahlgrenska akademins studentkår.

Under en period var Björn Rydevik prefekt för den dåvarande institutionen för kirurgiska discipliner. Sedan några år tillbaka är han ordförande för Rådet för forskningsetik vid Sahlgrenska akademin, och ledamot av Göteborgs universitets etikutskott. Nyligen fick han också ett uppdrag som ledamot i styrgruppen för GoCo Health Innovation City’s gruppering MultiHelix Think Tank, som är en tankesmedja där parter från bland annat akademin, sjukvården och industrin, både offentlig sektor och privat sektor, samverkar för att utbyta idéer kring lösningar på framtida utmaningar inom Life Science-området.

Text: Elin Lindström