Internationellt projekt lär av pandemin för bättre kommunikation inför nästa kris

Pandemin visade inte endast på vikten av kommunikation och informationsflöden inom ett land, utan också mellan länder. Det internationella forskningsprojektet DECIHPER ska undersöka hur myndigheter och medier påverkade människors förmåga att skydda sig mot covid-19 i sju olika länder: Tyskland, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige, Storbritannien och USA.

Fyra frågor till Bengt Johansson som blivit gästprofessor vid universitetet i Ilmenau, Tyskland, som driver projektet.  

Du är en av åtta forskare som anlitats som Mercator Fellows – vad innebär det?

Vi ska dels bidra med vår expertis om pandemins utveckling i våra respektive länder, dels ska vi som experter inom risk- och kriskommunikation hjälpa till med allt från forskningsdesign till att publicera forskning.

Varför är DECIHPER-projektet så viktigt?

Det är inte ofta, som tur är, en kris drabbar många länder samtidigt. Men det gör att vi kan jämföra hur väl makthavare, myndigheter och medier har lyckats med kriskommunikation. På så sätt kommer vi till nästa kris ha större förståelse för hur olika politiska- och mediesystem påverkar medborgarnas möjligheter att skydda sig under en kris.

Vad hoppas du bidra med?

Att få arbeta tillsammans med forskare i andra länder är alltid värdefullt och inte minst med detta nätverk som består av ledande forskare inom fältet. Jag hoppas att jag kan bidra med kunskap om det svenska fallet, inte minst eftersom den svenska strategin att hantera covid-19 blev internationellt omtalad både positivt och negativt. Med mina kunskaper från alla andra projekt om pandemin kommer vi förhoppningsvis kunna formulera ännu vassare forskningsfrågor och göra ännu bättre forskning.

Vad sker nu?

Vi har under våren planerat flera delstudier. Nu är det dags att rulla ut intervjuer med makthavare av olika slag där jag kommer hjälpa till. Sedan ska vi också dra igång jämförande analyser av hur nyhetsmedierna bevakade pandemin i de sju länderna.