Isaac Santos beviljad stort bidrag från Vetenskapsrådet för forskning om blått kol

 Kustnära ekosystem som mangroveskogar, ålgräsängar och undervattensskogar med alger är känsliga livsmiljöer som fungerar som kolsänkor och effektivt binder stora mängder kol. Därför är det viktigt att bevara dessa livsmiljöer för att minska klimatförändringarna. Kol som binds på detta sätt i havsbottnen och i havsvatten kallas ”blått kol”.

Bild

Blått kol kan mildra effekter av klimatförändringarna

Med Vetenskapsrådets forskningsbidrag ska nu Isaac Santos bilda en större forskningsgrupp för att studera ”blått kol” längs den nordiska kusten. Därmed kompletteras den pågående forskningen i mangroveträsken i Amazonas som Isaac Santos fick anslag från Vetenskapsrådet förra året.

– Vi tror att blått kol kan vara en lösning för att mildra effekterna av klimatförändringarna. Projektet kommer att hjälpa till att bygga den vetenskapliga grunden för att i framtiden kunna använda kustnära ekosystem för att binda kol, säger Isaac Santos.

Vattenflödenas roll i kolcykeln

Tidigare forskning om kolsänkor har ofta fokuserat på växtlighet ovan jord, snarare än i haven, och mycket av forskningen om blått kol har hittills fokuserat på att mäta havsbottnars kolinnehåll. Mycket mindre är känt om vattenflödenas roll i kolcykeln.

– Studien kommer att bidra till att öka förståelsen för kustnära miljöers kolcykel. Institutionens nya forskningsfartyg Skagerak är nödvändigt för detta projekt och vi ser fram emot att få kunna använda fartyget i forskningen, säger Isaac Santos.

Blått kol lagras i havet

Organiskt kol som är lagrad i havsbottnen, havsvatten eller i havslevande arter kallas blått kol. Blått kol minskar mängden koldioxid i atmosfären, och har på så sätt en central roll i jordens förmåga att motstå klimatförändringen.

Text: Annika Wall