Jodbrist bland gravida upptäckt i årets avhandling
Gravida kvinnor i Sverige har mild jodbrist och även ammande kvinnor kan ha mild jodbrist. Det visar Sofia Manousou i sin avhandling, som nu tilldelas priset Årets avhandling 2021 vid Institutionen för medicin.
Jod är ett livsviktigt ämne som behövs för att bilda sköldkörtelhormoner som är viktiga för kroppens ämnesomsättning. Gravida och ammande har 50 procent högre behov av jod och därmed ökad risk för jodbrist. Hur jodstatus ser ut bland gravida i Sverige har länge varit oklart eftersom ingen nationell kartläggning har gjorts – fram till 2019.
Då visade Sofia Manousou och hennes kollegor i en nationell studie där 743 gravida kvinnor deltog, att många gravida hade mild jodbrist och att de i genomsnitt låg under WHO:s gränsvärde för jod under graviditet. De visade också att ett dagligt tillskott med 150 mikrogram jod under graviditet påverkade mammans jodstatus och sköldkörtelmetabolism positivt.
– Eftersom vi inte kunde visa allvarlig jodbrist har studien inte lett till ändrade rekommendationer, men Livsmedelsverket har klassat jod som ett kritiskt näringsämne och inväntar mer evidens kring frågan om mild jodbrist påverkar fostret, säger Sofia Manousou.
Undersöker om barn påverkas
Sådan kunskap är på väg, just nu pågår den nationella studien SWIDDICH. Studien ska följa drygt 1 200 gravida kvinnor och följa upp barnens kognitiva utveckling fram till sju års ålder.
– Vi vet att svår jodbrist under graviditeten kan få allvarliga konsekvenser för barnet, som hämmad tillväxt, utvecklingsstörningar och kognitiva och motoriska svårigheter. Däremot saknas det kunskap om lindrigare former av jodbrist under graviditeten påverkar barnet och om jodtillskott till gravida med mild jodbrist kan påverka barnets utveckling positivt. För den enskilda mamman eller barnet räknar vi inte med någon påtaglig effekt, det är främst på befolkningsnivå man i så fall kan se en vinst, säger hon.
Studien leds av Helena Filipsson Nyström, överläkare och docent vid Institutionen för medicin som var Sofia Manousous huvudhandledare.
Ändrad kost en utmaning
Även jodbrist bland ammande undersöktes i Sofia Manousous avhandling. 84 kvinnor i Göteborg följdes från slutet av graviditeten fram till ett år efter förlossning. Också här hade många kvinnor mild jodbrist. Resultaten kommer att följas upp med en ny studie för att undersöka om jodtillskott under amning kan förbättra mammans och barnets jodstatus.
Samtidigt poängterar Sofia Manousous att gravida och ammande i dagsläget inte rekommenderas att ta extra jodtillskott. För mycket jod är också skadligt och att få till rätt dosering kan vara svårt.
– Det är viktigt att använda joderat salt, men än så länge finns det inga skäl att ta extra jodtillskott om man inte är vegan, säger Sofia Manousou.
Just ändrade matvanor kan vara en av anledningarna till ökad förekomst av jodbrist, inte bara bland gravida och ammande, utan även i befolkningen över lag. Salt utan tillsatt jod som örtsalt och flingsalt har ökat i popularitet, samtidigt som kampen mot högt blodtryck har fått många att dra ner på saltet.
– Dessutom äter vi oftare hel- och halvfabrikat, som oftast innehåller icke-joderade salter, eftersom de är billigare för livsmedelsindustrin och kan köras i storproduktion, säger Sofia Manousou.
Överviktskirurgi ingen riskfaktor
Det saknas kunskap om hur jod tas upp i kroppen. I sitt fjärde arbete fick Sofia Manousou möjlighet att studera jodstatus hos ytterligare en grupp, nämligen personer som har genomgått överviktskirurgi. 376 patienter följdes upp innan gastric bypass eller gastroplastik med band genomfördes, samt två och tio år efter operationen.
Deras jodnivå visade sig sjunka under perioden, men eftersom patienterna från början hade ett jodintag i överkant, så låg de ändå inom normalspannet i förhållande till övriga befolkningen.
– Gruppen patienter som genomgår överviktskirurgi blir allt större och jag tyckte att det var angeläget att undersöka om de behöver jodtillskott efter operationen. Vår slutsats är att överviktskirurgi inte verkar ge jodbrist, säger hon.
Sofia Manousou är forskare vid Institutionen för medicin och överläkare i diabetes och endokrinologi verksam vid medicinmottagningen på Frölunda Specialistsjukhus. Hon tilldelas priset för avhandlingen Iodine intake and uptake in populations at risk for iodine deficiency.
Priset har delats ut sedan 2009 och finansieras genom en donation från Dr Amt Vestbys Forsknings-Stiftelse. En pristagare vid varje institution utses och en gemensam för hela Sahlgrenska akademin.
TEXT: KARIN ALLANDER, FOTO: PRIVAT
Läs mer:
- Förekommer naturligt i berggrunden, men halten varierar. Många områden i Sverige har låg förekomst.
- Ämnet finns i mejeriprodukter, fisk, skaldjur och joderat salt.
- Både för högt och för lågt intag av jod är skadligt.
- Gravida, ammande och veganer är kända riskgrupper för att få jodbrist.
- Jodbrist kan leda till både för hög och för låg ämnesomsättning och till struma (förstoring av sköldkörteln), en sjukdom som tidigare var vanlig i Sverige.
- Förekomsten av struma har minskat betydligt sedan joderat salt infördes i Sverige 1936. Även kongenital hypothyreos, medfödd brist på sköldkörtelhormon hos barn, har minskat kraftigt.
