Julfilm: Feelgood-berättelser med snö, romantik, tradition och gemenskap
Varje december visas filmer som utspelar sig under julen – klassiker som ”Livet är underbart”, mer moderna som ”Love Actually” och nyproducerade hos streamingtjänsterna.
− Så länge kombinationen av religion, tradition, familj och kommersialism är gångbar finns en marknad för julfilmer, säger Mats Björkin, professor i filmvetenskap.
Filmer där julen är viktig för handlingen har funnits sedan 1890-talet. De allra tidigaste kretsade kring tomten. Sedan kom snarare julen som högtid att stå i centrum.
− Charles Dickens ”En julsaga” är ett sådant exempel. Den berättelsen har det vänts och vridits på i många filmer, både på stora duken och på tv, säger Mats Björkin.
Den tidigast bevarade filmatiseringen av ”En julsaga” är från 1901 och den senaste släpptes 2009 i form av en datoranimerad film med Jim Carrey. Däremellan hittar vi minst 20 versioner, bland annat en tv-musikal från 1954, en filmatisering av BBC från 1977 och Disneys version ”Musse Piggs julsaga” från 1983.
Gemenskap och ensamhet
Redan från början var julfilmerna populära. Mats Björkin tror att det hänger ihop med de förväntningar och besvikelser som kopplas till högtiden.
− Gemenskap och ensamhet är väl aldrig så starka som under julen. Därtill kommer också att julhelgen sedan stumfilmstiden har varit en av årets bästa tid för filmpremiärer.
Även om filmerna har skiftat fokus över tid, så har vissa ingredienser förblivit desamma.
− En sak som inte har förändrats är de lyckliga sluten, men generellt har filmerna nog blivit roligare och mindre allvarliga med tiden, säger Mats Björkin.
Kärlekshistorier i julmiljö
Yvonne Leffler är professor i litteraturvetenskap och har forskat på amerikanska julfilmer. Ofta handlar de om en yrkesverksam kvinna i 20–30-årsåldern som av en slump, ofta i anslutning till sitt arbete eller under en semesterresa inför julhelgen, träffar en man som väcker hennes intresse. Tittarna får följa hur hjältinnan och hjälten fattar tycke för varandra samtidigt som de är upptagna med en mängd julförberedelser som fördjupar deras relation. Handlingen leder fram till första kyssen just på julafton eller juldagen.
Dessa filmer utmärks av ”family values”, att det är viktigt att fira jul hemma.
− Oftast kontrasteras det stressiga karriärsinriktade och opersonliga livet i storstaden med den familjära julstämningen i småstaden bland vänner och familj. Och så utspelar de sig i miljöer som är överdrivet julpyntade, där snön ligger djup och vinterhimmeln är stjärnklar.
Lyckad kombination
Den amerikanska julfilmen är alltså en lyckad kombination av julmys och romans med lyckligt slut.
− Julens kärleksbudskap förstärker deras framväxande kärlek. Även om det uppstår hinder för deras förening övervinns dessa på ett sätt som bekräftar julens kärleksbudskap och julen som miraklens tid.
Vad tror du om den amerikanska julfilmens framtid?
− Den förefaller vara god. Jag kan inte se någon avmattning vad gäller publikens intresse, snarare tvärtom. I dessa tider av oro för klimatet och den politiska situationen i världen har vi större behov än någonsin av feelgood-berättelser med lyckligt slut, säger Yvonne Leffler.
Av: Thomas Melin
Mats Björkin:
- ”Fanny och Alexander”, Ingmar Bergman, 1982, Sverige – inget slår en bergmansk jul
- “It’s a Wonderful Life” (“Livet är underbart”), Frank Capra, 1946, USA) – julfilmernas julfilm
- “Take Me Out To The Snowland” (“ 私をスキーに連れてって”), Yasuo Baba, 1987, Japan – julen som en romantikens högtid.
- ”A Charlie Brown Christmas”, Bill Melendez, 1964, USA – vad kan gå fel när lille Karl ifrågasätter julkommersen?
- ”8 Kvinnor”, François Ozon, 2001, Frankrike – sång och mord under ledning av Frankrikes främsta skådespelerskor.
Yvonne Leffler:
- Även om jag intresserar mig för fenomenet julfilm är jag inte en julfilmsfan. Men om jag måste ta fram en rätt bra julfilm väljer jag ”Love Actually” från 2003.