Känslor förändrar utgången i ”Fångarnas dilemma”
Det sociala problemet ”Fångarnas dilemma” får ofta illustrera hur egenintresse förhindrar samarbete för gruppens bästa. Men i teorin utgår man från en rationell, känslolös individ – om man lägger till känslor i ekvationen så lönar sig samarbete oftare. Det visar Lina Anderssons avhandling i nationalekonomi där hon undersöker känslornas roll i ekonomiskt beslutsfattande.
Två fångar sitter i varsitt förhörsrum utan möjlighet att kommunicera med varandra. Båda erbjuds att gå fria om de anger den andra fången som då får tre års fängelse. Om ingen vittnar mot den andre så slipper de undan med ett år – men om båda anger varandra blir resultatet två års fängelse var. Scenariot upprepas och fångarna får efter varje runda veta vad den andre valt.
Betraktat utifrån är det bästa alternativet att båda fångarna håller tyst, eftersom den sammanlagda fängelsetiden då blir kortast. Men sett ur varje fånges perspektiv är den mest rationella strategin att ange den andre för att undvika det längsta straffet.
Känslor hjälper till att skapa samarbete
– I klassisk spelteori studerar man främst vad som händer när spelarna agerar utifrån rationella principer och endast bryr sig om sin egen nytta, som att maximera vinst eller lön. Men det är egentligen ett beteende man kan anta att datorer har. Hos människor är spektrumet av motivationer mycket rikare och det som hänt tidigare kan påverka ens framtida val. Så jag ville studera hur känslor påverkar utfallet i den här typen av spel, säger Lina Andersson.
I sin avhandling låter hon spelarna i fångarnas dilemma bry sig om sina egen nytta, men också om hur det går för den andre. En känslomässig spelare kan här vara vänlig, neutral eller fientlig och skifta i känslostämning beroende på vad den andra spelaren gör. Om den ena spelaren samarbetar kan den andre bli vänligt inställd och positiv till materiell vinst den första, medan en fientlig handling kan få fientlighet till svar och göra så att den andre spelaren vill att det ska gå dåligt för den andre.
– Jag ser att så länge spelarna har full information om vad den andra gör, så hjälper känslor till att upprätthålla samarbete mellan dem. Men om de inte vet vad den andre gör så börjar de att gissa och då blir svaret mer komplext, säger Lina Andersson.
Kan hjälpa oss förstå beslutssituationer
Med två känslomässiga spelare behövs mindre tålamod för att de ska samarbeta, men känslorna kan också försvåra samarbete om de gör att spelarna blir motvilliga att bestraffa varandra efter avvikelser, eller om spelarna blir fientliga efter en bestraffning.
– I det traditionella fångarnas dilemma så kan man få samarbete mellan spelarna om spelet är oändligt, men inte om det upprepas ett ändligt antal gånger. Om spelarna också får känslor så kan de samarbeta även i ändliga spel, säger Lina Andersson.
Situationer där det finns en konflikt mellan det bästa för den enskilde och det gemensamma bästa kallas ibland sociala dilemman och kan framstå mest som tankeexperiment. Men de illustrerar och kan hjälpa till att förstå beslutssituationer privat, i arbetslivet och politiken.
– Om till exempel två kollegor ska samarbeta över lång tid så kan man utifrån spelteori se att det är fördelaktigt om båda har full information om vad den andre gör. Om det är svårt att uppnå, kan man förvänta sig mer konflikter och behöva skapa strukturer för att hantera det, säger Lina Andersson.
Hur väl stämmer den här typen av modeller med verkligheten?
– Modellen utgår ifrån ett antal grundantaganden, och där är mycket testat i psykologi och neurovetenskap. Men man kan också testa förutsägelserna i experiment och till exempel se om det är vanligare att man följer de vägar i spelen som underlättas av känslor.
I avhandlingen undersöker Lina Andersson också hur rädsla påverkar ekonomiska val, exempelvis i det konkreta exemplet med en så kallad bank run, alltså att människor börjar ta ut sina pengar från banken vilket leder till att banken kraschar, samt hur känslor påverkar oss att skriva online-recensioner av produkter och tjänster.
Läs hela avhandlingen: Emotions in Game Theory: Fear, friendliness and hostility
Text: Lars Magnusson