Karin Nilsson skrev Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin 2023

Priset ”Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin” har delats ut sedan år 2009 och finansieras genom en donation från Dr Amt Vestbys Forsknings-Stiftelse. Totalt delas sju priser för Årets avhandling ut: ett pris för var och en av de sex institutionerna och ett större pris för hela fakulteten, som alltså för år 2023 går till Karin Nilsson. Prisutdelning av Årets avhandling kommer ske den 3 juni, för särskilt inbjudna gäster. 

Se listan med alla sju pristagare längre ned på sidan.

– Priset betyder mycket för mig och mina kollegor. Det är stimulerande och väldigt roligt att fler än vi som arbetat med studierna tycker att vårt bidrag är bra och viktigt, säger Karin Nilsson, som sedan ett år tillbaka är postdoktor i gruppen: 

– Jag trivs verkligen i miljön och med mina kollegor. Jag har fått ett fantastiskt stöd, särskilt från mina handledare Sofia Movérare Skrtic och Claes Ohlsson. Jag är verkligen tacksam över att jag fått jobba så självständigt som doktorand, säger hon. 

En outforskad länk 

Hennes avhandling presenterar banbrytande resultat inom forskningen om osteoporos. Det är framför allt arbetet med proteinet RSPO3 som brutit ny mark. Karin Nilsson visar att möss som saknar RSPO3 får minskad bentäthet och ökad risk för frakturer. Parallellt har Karins kollegor, däribland doktoranden Maria Nethander, i humangenetiska studier visat att en fraktursignal till genens plats i genomet kan reglera mängden RSPO3, och att bentätheten i den porösa benvävnad som kallas trabekulärt ben ökar i samma takt som mängden protein ökar.  

Proteinet RSPO3 är en viktig, men tidigare outforskad länk i den cellulära signalering som har stor betydelse för utvecklingen av osteoporos, kallad WNT-signalering. Denna signalering påverkar dock hela kroppen, inte bara hur ben utvecklas och fungerar.  

Bild

– RSPO3 skulle kunna utvecklas till ett framtida mål för läkemedelsbehandlingar som inte bara skulle hämma nedbrytningen av skelettet som de flesta av dagens osteoporosläkemedel, utan som skulle kunna kan stärka och bygga upp benet igen. Jag tror att det skulle kunna fungera, men det ligger en bit in i framtiden. Behandlingen måste i så fall levereras specifikt till ben som ska stärkas, för att inte få oönskade effekter, och sådan behandling skulle idag bli mycket kostsam, säger Karin Nilsson. 

Det finns idag någon enstaka effektiv behandling som kan stärka skelettet för personer med svår osteoporos, men det behövs fler, säkra alternativ. 

Förödande frakturer 

Varannan kvinna och var fjärde man i Sverige råkar någon gång ut för en fraktur som beror på benskörhet. En sådan fraktur kan vara förödande. Benbrottet leder till försämrad livskvalitet, sämre fysisk funktionsförmåga och ökad risk för sjuklighet och död. Av dem som drabbas av höftfraktur avlider 25 procent inom ett år. 

– Idag upptäcks osteoporos oftast i samband med den första frakturen, och då kan det vara för sent. Jag har själv tidigare arbetat inom äldrevården, och sett vad det gör med en äldre människa att drabbas av en fraktur. Även när frakturen läkt blir livet inte det samma. Det blev så tydligt för mig då, vilken stor negativ påverkan en fraktur har för äldre, berättar Karin Nilsson. 

Vetenskaplig skicklighet 

Karin Nilsson försvarade sin avhandling i slutet av maj 2023. De fyra delarbetena publicerades alla i ansedda tidskrifter, bland annat Nature Communications. I sin nominering framför Sofia Movérare Skrtic och Claes Ohlsson att Karin Nilsson visat en imponerande vetenskaplig skicklighet under sin doktorandtid, och att hon kontinuerligt utvecklat sin förståelse för den metodik som används i arbetet. Förutom RSPO3 handlar avhandlingen också om proteinet NOTUM, som istället hämmar WNT-signaleringen. 

AV: ELIN LINDSTRÖM