Katamaran kan ersätta forskningsfartyget Nereus
Forskningsfartyget Nereus på Tjärnö har nått sin tekniska livslängd och nu pågår arbetet med att hitta dess ersättare. Målet är ett nytt fartyg med två skrov som finansieras med externa pengar.
– Forskningsfartyget är en av de viktigaste resurser här på Tjärnö, säger Marina Panova, stationschef.
Frågan om att ersätta forskningsfartyget Nereus på Tjärnö marina laboratorium har diskuterats under flera år. Fartyget används flitigt inom undervisning, forskning och samverkan vid Göteborgs universitet, främst för hel eller halvdagsturer i Kosterhavet och angränsande vattenområden. Nereus är ute de flesta av årets arbetsdagar.
– Forskningsfartyget är en av de viktigaste resurser här på Tjärnö. Vi är helt beroende av henne för forskning och undervisning, men också för vårt informationsarbete där vi tar ut olika grupper på havet. Vi skulle inte klara oss utan henne, säger Marina Panova, stationschef på Tjärnö.
Katamaran är vägen framåt
Arbetsgruppen som jobbar med frågan har beslutat att det nya forskningsfartyget bör bli en katamaran. Det blir något dyrare, men övriga fördelar jämfört med enkelskrov väger över. Ett fartyg med två skrov har bättre stabilitet, går att köra på grundare vattnet, har större ytor på däck och kräver mindre energi i lägre farter. I visionen finns ytor för både undervisning och provtagning.
Här kan du se en 3D modell av hur det nya fartyget kan se ut
– Med ett nytt modernt fartyg kan vi fortsätta med vår verksamhet, men också utveckla och bli ännu bättre på det vi gör. Det blir större arbetsutrymme, mer instrument som vi kan ta med, fler saker som vi kan göra. Vi kan jobba på nya sätt och göra fler saker till havs, säger Marina Panova.
Att rusta upp Nereus ses inte som ett alternativ till att införskaffa ett nytt forskningsfartyg. Det beräknas bli dyrare än att köpa in ett modernt fartyg med hybrid eller eldrift, anpassat till nuvarande krav på miljö, arbetsmiljö, säkerhet, teknisk utrustning och framtida konkurrenskraft.
Nereus har drygt 40 år på nacken och expertanalyser visar på slitage av såväl utrustning som maskin men även på skrov och konstruktion. Fartyget har nått sin tekniska livslängd och kommande reparationer och underhåll riskerar att bli dyra och ta lång tid.
– Maskinerna är ju fina och har inte gått så långt, men de börjar bli gamla och det är ont om reservdelar, säger Linus Andersson, en av två skeppare på Tjärnö.
Risk för stort avbrott i verksamheten
Just risken för långa reparationstider är något som oroar mycket, och det är en av grunderna till att Tjärnö jobbar med att hitta en ersättare till Nereus.
– Våra forskare är ute med henne och tar prover, studenter kommer hit för att komma ut på havet och vi har bland annat många gymnasieklasser som åker ut med Nereus. Det blir ett stort stopp i vår verksamhet om vi inte kan använda fartyget, säger Marina Panova.
Under våren går projektet in i en ny fas. Tjärnö marina laboratorium kommer att söka sponsorer och extern finansiering för det nya forskningsfartyget.
– Om man vill hjälpa till så kan man vända sig till mig, eller till vår samordnare Helen Verman, säger Marina Panova.
Text: Mikael Andersson
Några fakta kring Nereus kommande ersättare, utifrån diskussioner, behovsanalys, flertalet studiebesök och en skiss framtagen i samarbete med fartygskonsult.
- Längd: 18 – 20 m
- Bredd: 6 – 7 m
- Yta arbetsdäck: 50 kvm fri yta minimum
- Passagerarkapacitet: Max 48 (max 23 utanför inre vatten)
- Besättning: 2
- Huvudmaskin: Elektrisk, hybrid eller annan fossilfri framdrivning
- Operationstid: Max 14 timmar per dag
- Gyrostabilisator för att minimera rullning ombord
- Kran, stor brygga med plats för besättning, ROV (fjärrstyrd undervattensfarkost), besättning samt uppdragsgivare
- Laboratorium, handikappanpassat klassrum, WC, verkstadsutrymme
- Dynamisk positionering – gör att fartyget inte behöver ankra lika ofta vilket minskar påverkan på känsliga bottnar
- Ägare: Göteborgs Universitet, Tjärnö Marina Laboratorium
- Flagg: Svenskt Statsfartyg
