Klass syns i studenters Facebook-grupper
Underdogs, distanserade konstnärer och akademiskt hemmastadda. Högskolestudenters grupper på Facebook speglar social bakgrund och gör olika utbildningstraditioner tydliga. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.
Alexandra Söderman har följt tre slutna Facebook-grupper för studenter under ett års tid; en grupp för ett förskollärarprogram, en för ett kandidatprogram i statsvetenskap och en samlingsgrupp för studenter på konst- och designutbildningar. I hennes avhandling framträder en bild av hur Facebook-grupper återspeglar studenternas sociala bakgrund och innebär en kulturell och social inlåsningseffekt inom högre utbildning.
Gruppen för blivande förskollärare benämner Alexandra Söderman som ”mobiliseringsarena för akademiska underdogs”.
– Förskollärarstudenterna använde gruppen på ett sätt som för tankarna till facklig organisering. På Facebook kunde de kollektivt mobilisera emot lärosätet och exempelvis protestera mot nya seminariegruppsindelningar. I Facebook-gruppen fanns en tydlig uppdelning mellan ”vi” och ”dem” där man ifrågasatte hur ”de”, alltså lärosätet, kan göra ”så här mot oss”.
I statsvetarnas grupp inkluderades i stället alla i en påtagligt konsensusdriven studentgemenskap. Alexandra Söderman beskriver därför gruppen som en ”nätverksplats för akademiskt hemmastadda”.
– Gruppen för studenter på konst- och designutbildningar liknar mer en ”anslagstavla för akademiskt distanserande”. Här är det varken studierna eller studentlivet som är i fokus. Snarare är Facebook en mötesplats för ”individuella gallerister”, säger Alexandra Söderman.
– På så vis anas utbildningens rötter i den konstnärliga, snarare än vetenskapliga utbildningstraditionen.
Social och kulturell inlåsning
Den studentkultur som skapas i grupperna kan ses som en spegling av studenternas sociala bakgrund och av olika utbildningstraditioner. De som läser på förskollärarprogrammet är ofta de första i sin familj som pluggar på högskolan medan statsvetarna oftast kommer från medelklassen och har föräldrar med akademisk utbildning. Studenterna på konst- och designutbildningar kommer också från medelklass eller övre medelklass, men har i relation till statsvetarna ofta med sig mer kulturellt än ekonomiskt kapital.
– Resultaten står i skarp kontrast till tidigare utopiska idéer om internet som ett frigörelseprojekt där var och en formar sin egen identitet oberoende av bakgrund, säger Alexandra Söderman.
Studien väcker också frågor om genomslaget för akademiseringen av olika utbildningstraditioner under paraplyet ”högre utbildning”. Enligt Alexandra Söderman präglas dessa grupper av social och kulturell inlåsning på ett sätt som går emot de värden om social utjämning som var ett argument som låg till grund för högskolereformen 1977.
– Det är därför mycket möjligt att det blir svårare att göra en klassresa med hjälp av högre utbildning när Facebook blir som ett socialt och kulturellt ankare, både för enskilda studenter och för olika utbildningsinriktningar, säger Alexandra Söderman.
Text: Carl-Magnus Höglund
Alexandra Söderman disputerar fredagen den 22 april med avhandlingen Digital studentkultur – Om slutna grupper på Facebook som icke-formell arena i högre utbildning.
Avhandlingen bygger på ett års deltagande observation i tre slutna Facebookgrupper för högskolestudenter, samt intervjuer med gruppernas administratörer och en enkät till samtliga medlemmar i grupperna.